Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
848
emigrationsütredningen. betänkande.
Lika obekymrad är vår lagskipning mången gång om. hvad
verkan egentligen blir af dess utslag, — om den afsedda, eller kanske
något belt annat. Med oföränderlig högtidlighet svänger rättvisan
sitt svärd. Om det träifar den punkt som afses, eller någon annan
punkt, eller tomma luften......
En besynnerlig företeelse inom var svenska lagstiftning, — ända
ned till våra polisförordningar — är motviljan mot att afstyra
missbruk, nästan af hvad slag som helst. Att trakassera fredliga
medborgare, det är man icke alls rädd för, men att söka förebygga
och beifra ofog, — därför drar man sig i det längsta.
Icke så sällan erkänner lagen, att en lindring bör ske i ett visst
fall, t. ex. i skattehänseende. Men när så lagbudet skall formuleras,
göres lindringen till omfattningen så oväsentlig och omgärdas med
sä många förbehåll och formaliteter, att nästan ingen bryr sig
om att söka göra sig lindringen till godo.
Mot stölden, i dess enklaste form, är ilen svenska rätten
stundom rent, obarmhärtigt hård. Men mot bedrägerier i handel och
vandel lämnar den ett alldeles otillräckligt skydd. Och än sämre
iir skyddet för den personliga okränkbarheten, — skyddet för lif
och lem. Stadgandena i sistnämnda hänseende erinra om den tid.
då mannen hade rätt att försrara sig själf. Samhället har nu helt
och hållet tagit bort denna rätt, men glömt att låta sin egen
skydds-makt inträda i stället.
När man någon gång ser t. ex. tyska domstolsntslag publiceras,
frapperas man af, alt domen innehåller också en etisk motivering af
det resultat, hvartill man kommit. I Sverige sker aldrig något
dylikt; här talas blott om den eller den paragrafen, som »visats»,
eller »icke visats^ vara öfverträdd. Har inan ej rätt att i (leuna
skillnad spära äfven en real olikhet i själfva uppfattningen?
Vi ha i Sverige en ämbetsman af fullkomligt enastående slag:
justitieombudsmannen. I vara dagar synes lians uppgift
förnämligast ha blifvit att sätta pricken öfver i» i fråga om den juridiska
formalismen. Vi tro alls icke, att detta var 1809 års
grundlagstiftares mening. Detta var i det närmaste obehöiligt redan då, och är
fullkomligt obehöfligt i våra dagar. Justitieombudsmannen, med
sina enastående möjligheter att vinna öfverblick öfver våra
rättsförhållanden, och med sin ovärderliga rätt att själf väcka förslag
till lagändringar, skulle ha ett rikt och gifvande arbetsfält, 0111
ban ville taga reda pä och undersöka de fall i lagen, då den formella
rätten uppenbarligen kommer i strid med den reala. Att söka
åstadkomma rättelse i dylika fall, så långt det är möjligt, borde dock vara
en tacksam uppgift för en framstående jurist som ännu har den
verkliga rättskänslan lefvande i sitt bröst.
»Land skall med lag byggas.» Ja, med l.ag och rätt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
