Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nas tillväxt, genom skogsrörelsens industrialisering, genom de
.stegrade egendomsvärdena, de stigande arbetslönerna utom jordbruket,
förändringarna i landthushållningen och jordfördelningen samt
folk-flyttningen till industrien och till Amerika försatts uti i mycket
förändrade ekonomiska och sociala förhållanden. Om den emellertid med
oförminskad styrka hade kvar de åskådningar, hvarpå den forna
arfve-jordlagstiftningen hvilade, sä skulle den icke härigenom behöft i
verklig mening försvagas. Hushållningen på bondhemmanen sknlle väl
förändras i riktning mot en mera genomförd penningehushålLning, och
utflyttningen af utlösta arfvingar skulle göras nödvändig; men på
bondjorden skulle doek kvarsitta en stam af hushåll, som ined
oförminskad styrka upprätthölle bondeståndets gamla traditioner. Så är
icke förhål landet, och orsakerna härtill måste ligga i djupare
karak-tärsförändringar hos allmogen.
I>et. har redan anmärkts, att dessa förändringar kunna
kännetecknas såsom en upplösning af de gamla åskådningarna om släktjorden
och familjegemenskapen. Vi skola nedan närmare påvisa arten af
denna omvandlingsprocess. Dessförinnan uppställer sig emellertid den
frågan, hvilket inflytande den gamla .släkljordlagstiftuini/ens
utplånande ur den svenska familjerätten haft pä ifrågavarande
psykologiska omvandling bos allmogen, eller, allmännare sedt, hvilket
sammanhang som har bestått mellan dessa båda företeelser. Det bör
vara af intresse att lära känna de synpunkter, hvilka bestämde det
allmänna tänkesättet hos allmogen på den tid, dä förstnämnda
lagstiftning upphäfdes. Däraf bör kunna slutas, om denna den
lagstiftande maktens åtgärd var en nödvändig följd af bondeståndets
förändrade åskådningar oller icke. 1 senare fallet är samma åtgärd
ieke utan skuld till bondeståndets nutida utveckling; i förra fallet har
den varit utan anmärkningsvärdt inflytande på den nutida situationen.
Det är icke här behöfligt att utveckla de äldsta förhållanden,
hvarunder den forna släktjordlagstiftningen utbildade sig. Det är
bekant, huru det forna släktsamhällets upprätthållande kräfde vissa
inskränkningar i den enskildes förfoganderätt öfver sin fasta
egendom, hvilka åsyftade att bibehålla denua sistnämnda inom
släkternas ägo. Den egentliga äganderätten ansågs icke tillhöra den
enskilde, utan släkten i dess helhet. På denna grundåskådning hvilade
de olika rättsinstitut, som hade afseende ä släktjorden: arfsrätten,
de manliga arfvingarnas företräde i arftäkt framför de kvinnliga,
det s. k. arfvejordsystemet, som gaf arfvingar rätt att återkalla
bortgifven eller borttestamenterad arfvejord, samt bördsrätten som, där
arfvejord eller bördköpt jord blifvit försåld, gaf vissa säljarens
skylde-män rätt att återlösa den försålda jorden.
Den rättshistoriska analysen af arfsrättens, arfvejordsystemets och
bördsrättens gemensamma källor i det gamla släktsamhällets åskåd-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
