38 (Emigrationsutredningen : Bilaga XVIII : Uttalanden af svenska vetenskapsmän)

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uttalande af Professor D:r Gustaf F. Steffen, Göteborg - I. Den italienska utvandringen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Professorn D:r Gustaf F. Steffen,

Göteborg.

————

Utvandringen och de ekonomiska konjunkturerna i Sverige
och Italien.

[1]

I. Den italienska utvandringen.

Den permanenta och temporära utvandringen efter 1875.

Den italienska emigrationsstatistiken grundar sig fore 1904
enbart på de kommunala myndigheternas uppgifter. Från och med
nämnda år har statistiken blifvit afsevärdt noggrannare, därigenom
att ett flertal registrerings- och kontrollmetoder samtidigt tillämpas.
De af polismyndigheterna utfärdade res- oeh utflyttningspassens antal
jämföres med hela utflyttningen till lands och sjös öfver riksgränsen
samt med den speciella emigrantstatistiken i de viktigaste
hamnstäderna. Dessutom hålles på liknande sätt möjligast noggrann
kontroll öfver invandring och återinvandring, hvarjämte
uppmärksamhet ägnas åt den inrikes omflyttningen.

Den totala utvandringen uppgick ännu 1876—80 till icke mer
än 108,797 individer per år eller 390 på 100,000 invånare, men hade
1901-1905 stigit till 554,050 per år eller 1,683 på 100,000 invånare.
Tab. 1 visar hur denna ökning fortskridit från år till år.

En blick på det bifogade diagrammet (diagram I, sid. 42, kurva 1)
visar, att utvandringen (beräknad i % af hela befolkningen) stiger upp
till högre nivåer 1887 samt efter 1899, men håller sig, utan
synnerligt stora fluktuationer, på den 1887 uppnådda nivåen ända fram till
1899. Påfallande starka äro stigningarna åren 1901 och 1905.

För Italien spelar skillnaden mellan temporär och permanent
utvandring en betydelsefull roll. Den temporära utvandringen
är till stor del periodisk och utgår hufvudsakligen från Norditalien,
särskildt »provinserna» Udine, Novara, Belluno, Torino, Como och

[1] Detta ämne är af förf. behandladt på begäran af Emigrationsutredningen.