Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PROFESSOR NIT,S STJERNBERG.
85
gen våra malmer och skogstillgångar, at’ hvilka dock de senare
antagligen redan nu äro mera anlitade än som är förenligt med ett
uthålligt bruk och de förra enligt naturens ordning måste spela en
endast öfvergående roll. Arealen af den åkerjord, som Öfverhufvud
kan med ekonomisk fördel odlas, är äfven relativt liten. Våra
handelsmöjligheter äro kringskurna särskildt därigenom, att de flesta at’
våra hamnar icke äro isfria året om; och industrien, som, därest den
skall kunna blifva en förvärfskälla ägnad att stödja en afsevärd
folkökning, främst måste tillverka för export, måste misslyckas i
denna sin sträfvan redan på den grund att den saknar det stöd af
en stor inhemsk marknad, som står de större ländernas industrier
till buds.
Denna uppfattning är ännu mycket vanlig, och den har
säkerligen intill senaste tider bohärskat det stora flertalet af vårt folk.
På annat sätt kan man icke förklara, att intill senaste tid så godt
som ingenting åtgjorts för att hämma emigrationens flöden. Den
innehåller ock enligt min uppfattning ett mycket stort mått af
sanning. Att de naturliga förutsättningarna för en rikare ekonomisk
utveckling hos oss under de sista 100 åren varit och allt jämt äro
relativt små, lärer väl — trots alla. optimistiska deklamationer om de
»slumrande millionerna» — knappast kunna bestridas. Redan det
faktum att dessa slumrande millioner, hvarom det snart en
mansålder talats, ännu i stort sedt förblifva »slumrande», talar till en viss
grad för denna uppfattnings riktighet. Och i den mån de verkligen
blifvit uppväckta, ha de i hvarje fall befunnits långt ifrån tillräckliga
för hvad som i ett af naturen gynnadt land väl får anses vara ett
normalt utvecklingsresultat, nämligen att bereda utkomst inom landets
egna gränser för den naturliga folkökningen.
Likväl synes det mig vara med full rätt, som denna uppfattning
är på väg att undanträngas af en annan. Ty först och främst är
det icke bevisadt, att emigrationen verkligen helt och hållet har sin
rot i landets saknad af de naturliga förutsättningarna för ett ökadt
ekonomiskt välstånd. Det föreligger särskildt en annan möjlighet,
som äfven måste noga undersökas, den nämligen, att emigrationen
åtminstone delvis liar sina rötter i en ogynnsam fördelning af
nationalrikedomen d. v. s. i den härskande rättsordningens beskaffenhet, enär
det ju ytterst är af dennas innehåll som lordclningsresultatet beror.
Det säger sig själft, att under f. ö. lika förhållanden lusten att
emigrera måste göra sig gällande i vidare kretsar i ett land, hvarest
landets nationalrikedom är starkt koncentrerad på ett fåtal händer,
än i ett land där den är mera likformigt fördelad inom bredare
lager. Att nyssnämnda förhållande verkligen kan spela en stor roll
för frågan om emigrationens omfattning, därpå erbjuder i nutiden
särskildt ett land — Irland — det påtagligaste bevis. Latifundie-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
