Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11ISTOKISK-STATISTISK ÖFVBBSIKT.
norra Sverige. De pä arbetsföra backstuguhjon rikaste länen voro
ar 1850 resp. Malmöhus, Kalmar, Gäfleborgs, Kristianstads och
Skaraborgs län.
De manliga hufvudpersonerna af inhyseshjonklnssen (se tab. H)
utgjorde är 1805 15,184 personer. Under de efterföljande qvinqvemnierna
intill 1850 stegrades detta antal till resp. 15.332,15,668,16,830,19,847,
22,872, 26,414, 28,078, 37,513 och 43,594. Detta innebär en ökning
med 187,1 v Vid jämförelse mellan olika provinser befinnes, att
inhyses-hjoncns ökning öfverallt var betydande; dock var den minst i
Mälare-provinserna, där den uppgick till 106.3 därnäst i Småland och
Östergötland, där den var 144,6 resp. 183,7%-, sa i Värmland 199,8 %, i
Skåne, Halland och Blekinge 206,7 %, i Västergötland 287 \ och i
Norrland 305,S %. Västra och norra Sverige förete sålunda under
perioden ifråga den största ökningen pä en gång af
backstugusit-tarnas och af inhyseshjonens antal. Mälareprovinserna förete i båda
dessa afseenden den stationäraste karaktären. De pä (arbetsföra)
inhyseshjon rikaste länen voro är 1850 Värmlands, Älfsborgs, Kristians
stads och Östergötlands län.
I 1855 års folkräkning äro (arbetsföra) backstugusittare och
inhyseshjon ånyo sammanslagna med hvarandra och utgjorde till
antalet 100,391 manliga hufvudpersoner. Då det sammanlagda antalet
är 1850 var 89,215, hade ökningen sålunda fortfarit med 12,5 y.
De pä dessa personer sammanlagdt rikaste länen voro aret ifråga
Kalmar, Kristianstads, Älfsborgs ocb Värmlands län.
Efter år 1855 föreligga inga uppgifter om baekstugusittarnes
antal förrän är 1x70, vid hvilken tidpunkt, såsom framhållits,
landsbygdens allmänna affolkning far anses hafva begynt. Utvecklingen
under det därpå följande tidsskedet tillhör fördenskull, såsom i
afseende ä jordtorparne är anmärkt, kapitlet om dc ifrågavarande
folkklassernas aftagande.
o) Sammanfattning af jordtorpare- samt backstugu- och
inhyseshjon-klassernas tillväxt intill 1860.
Ehuru det i folkräkningarna liggande statistiska materialet
gifvetvis i många afseenden är bristfälligt, belyser det dock den
allmänna utvecklingen af torpare- och buekstugusittareklasserna
under tidsskedet för deras starkaste tillväxt. Det har ofvan
framgått, att jordtorpare-klassen under tidsperioden 1751—1860 ökades
frän något öfver tjugutusen till hundratusen manliga hufvudpersoner,
d. v. s. att jordtorpens antal under denna period ungefär
femdubb-lades. Det har vidare framgått, att backstugu .sitt are\slassen under
tidsskedet 1751—1850 ökades från bortåt niotusen till öfver
fyratio-femtusen manliga hufvudpersoner, d. v. s. att backstugornas antal
under detta tidsskede likaledes mera än f/m du/»blades. Slutligen har
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
