Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
60 EMIGR A TION SUTK ED NINGEN. BILAGA XVII. INKOMNA UTLÅTANDEN.
Om arten af de förr och nn tillgängliga biförtjänsterna meddelas följande.
I Västerås distrikt ha de flesta hemman haft bra skogslotter; alltsedan
järnvägarnas anläggning ha afverkningar bedrifvits i stor skala, och betydlig
inkomst har därigenom beredts ej blott skogsägarna, själfva utan äfven andra
genom körning at’ skogseffekter. Det är emellertid fara värdt. att
skogstillgångarna allt för hårdt anlitats och att den tid ej är aflägsen, då
hemmans-ägarne åter äro hänvisade till enbart jordbrukets afkastning.
I Strömsholms distrikt ha ock skogsförtjänsterna till följd af de
förbättrade kommunikationerna ander senare år varit, jämförelsevis rikliga. För
öfrigt ha här goda biinkomster vunnits geuom tillfälliga byggnadsarbeten,
jordbruksarbeten och körslor. Varuforslingarna till städer och
industrisamhällen, hvilka förr lämnade den hufvudsakliga biförtjänsten, ha däremot,
efter järnvägarnas tillkomst, till största delen bortfallit. Ekonomien kan dock
icke sägas ha lidit däraf, ty någon synnerlig vinst medförde de knappast.
Efter körslonias minskning nödgades hcmmansägarne ägna det egna jordbruket
större uppmärksamhet samt började hålla kor i stället för dragare, och i och
med mejeri handteringens utveckling och införandet af en förbättrad
ladagårds-skötsel har, med den högre afkastning, jordbruket därigenom lämnat, den
ekonomiska, ställningen förbättrats.
I Kungsörs distrikt äro de biförtjänster, som numer stå hemmansägarna
till buds, hufvudsakligen en del körslor af malm och skogsprodukter. De,
som icke kunna hälla dragare, äro ofta handtverkare eller fackarbetare. Äfven
här ha emellertid genom järnvägarna en del förr tillgängliga biförtjänster
bortfallit, nämligen de gamla malmtransporterna efter häst.
Detsamma är till en viss grad förhållandet i Norbergs distrikt beträffande
de förr betydliga förningarna och skeppningarna af malm och järn. I stället
ha här andra biförtjänster beredts, såsom byggnadsarbeto och mindre körslor
vid de stationssamhällen, som uppstått efter järnvägslinjerna. Fortfarande
deltaga ock de mindre hemmansägarne i gruf- och masugnsarbetet.
Skogsförtjänsterna spela däremot här en jämförelsevis mindre roll. Den skog, som
afyttrat», har i allmänhet afverkats af jordägarne själfva med eget
arbetsfolk, hvilket därvid sysselsatts med kolning, farnnvodshuggning och under do
senare åren något timmerdrifning. I ett och annat fall har sa kallad
hälften-kolning förekommit, hvarvid jordägaren lämnat materialet och arbetarne åtagit
sig arbetet och de båda delat produkten.
2. Att torpare- och ännu mera hackstugusittarekiassen är stadd i
minskning, bekräftas från samtliga distrikt. Från Sala, Fjärdhundra,
Strömsholms och Kungsörs distrikt, yttras, att denna minskning står i samband med
industriens hastiga utveckling och den högre aflöning, som inom densamma
stått att, erhålla. Från Västerås distrikt framhållas nå«ra ytterligare
synpunkter. Det starkare inriktandet på mjölkhushållning har halt till följd
ökadt behof af kreatursskötare, hvartill torparne ej med fördel kunnat
användas; vidare ha hästar i allt större utsträckning börjat, användas som
dragare, och detta har gjort anställandet af folk i dagligt arbete nödvändigt;
med stegrade arbetslöner äfven för halfvuxna pojkar har det ock blifvit allt
svårare för torparen att såsom förr hålla dräng i arbete vid garden. Från
Norbergs distrikt säges orsaken till såväl torpanias som landböndernas
försvinnande vara att söka framför allt däri, att jordägarna funnit underhållet
af lägenheterna alltför kostsamt efter de senaste årens stora prisstegringar
och anse det fördelaktigare att sammanslå torpställena eller indraga dem till
hufvudgarden eller någon utgård.
3. Den öfverallt kännbara svårigheten att erhålla nödiga arbetskrafter
för jordbruket har, såsom det, uppgifves från flertalet distrikt, hufvudsakligen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
