Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Bref från svenskar i Amerika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det förundrar mig att vi verkligen kunde lefva. Vår fader dog 1889,
lämnande mig, scxton&rig. att jämte en äldre broder försörja familjen. En efter
annan lämnade så småningom boet. Själf kom jag till Ö., där jag tog
examen vid länets småskoleseminariura. Efter tre års arbete och umbäranden
fortsattes studierna vid H. folkskollärareseminarinm. Emellertid hade jag hela
tiden haft prästämbetet såsom framtidsmål. Men det är snart sagdt omöjligt
för en obemndlad yngling i fäderneslandet att bryta sig fram läsvägen. Jag
måste gå fjorton svenska mil från och till B. ångbåtsbrygga, ofta hungrande
och med sargade fötter. Då jag försökte låna penningar för mina studier,
fordrade man icke blott borgen utan andra borgen. Ilvcrn ville sedan gå
i borgen? Skulle nu fattigdomen få stänga ruin bana, under det andra,
lättingar kanske, med medel lågo vid akademien. Not much! Med tår i
ögat och sorg i hågen lämnade jag Sverige 1890, att blifva »min egen lyckas
smed» i en ny värld. Och jag kom, såg och segrade. Första vintern
studerade jag språk vid aftonskolor i Boston. Den bästa undervisning, böcker
och skrifmateriel — allt var fritt. Följande år sökte jag inträde vid Augustana
College och Teologiska Seminarium i Kock Island, Ill., där jag tog
mogenhetsexamen 1903 samt »Bachelor of Divinity» tro år senare. Prästvigdes i
Deuver, Colorado, förlideu sommar 1906. Min bana har varit en förunderlig
sådan. För medel, som jag lyckats tjäna under ferierna, har jag bekostat
mina studier, inköpt ett ansenligt bibliotek, bidragit till min fattiga moders
underhåll i Sverige med 200 kr. årligen, etc. För detta måste jag säga:
Soli Deo gloria!
N:r 229.
G. A. L., Oregon. Emigrerade 1893. Från Västernorrlands län.
Utgången från allmogehem i Västernorrlands län erhöll jag en
jämförelsevis god allmänbildning, hvilken jag afslutade med 2-årig kurs i
landtbruks-skola. Därefter sökte jag och erhöll anställning först som
bokhåHare-inspek-tor på egendom i Uppland och senare som inspektor på egendom i Småland.
Dessa platser voro atlönade med — iallting fritt». Jag började emellertid
tröttna på don sortens aflöning, helst man måste vara uppe i ottan, och sedan
jag förgäfves sökt att få ett mindre, fördelaktigt arrende, beslöt jag att resa
till det stora landet i väster.
Efter att i Stockholm hafva tagit undervisning i engelska språket och
samtidigt genomgått en kurs i massage och sjukgymnastik, lämnade jag
fosterlandet på våren 1893, eller vid nyss fyllda 26 ar. Jag hamnade i Chicago,
där världsutställningen då pågick. Efter att hafva besett staden och
utställningen ett par veckor började jag praktisera som massör. Det gick icke
vidare bra, och redan vid vinterns inbrott reste jag västerut igen, ända till
staten Oregon vid Stillahafs-kusten. Allt sedan dess har jag vistats här och
därunder försökt mig på nästan allting, dock utan att lyckas i något. På de
senare åren bar jag likväl lyckats samla en ringa penning, men detta har
skett genom hårdt kroppsarbete i skogarna.
Under min 14-åriga vistelse här i utmarken har jag träffat tusentals
landsmän af olika yrken och lefnadsförhållanden. Sådana, som slagit sig på
jordbruk, ha i regeln tagit sig drägligt fram, men ett stort antal drifva från
den ena platsen till den andra, sökande arbete eller ombyte där af. Många
lefva för dagen och slå sig på utsväfningar och dryckenskap. Klimatet är ej
heller sa godt som Sveriges, hvadan kindernas rosor, så vanliga hos
nykomlingen, snart försvinna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
