Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EMIGRANTAOENTERNA.
43
anledningarna till värfningsverksamhet är olämpligt. Fall at’ sådan
art äro visserligen svåra att känna, då agenternas affärsverksamhet
faller utom kontroll. Dock framgår t. ex. af uppgifterna ofvan,
att säkerheten för utvandraragenten N:r 8 i tabellen nnder vissa är
tillhörde utvandraragenten N:r !). Detta förhållande tyder med
saunolikhet därpå att den förre stod i omlmdsförhàllande till den
senare. Ett officiellt bestyrkt fall af denna art består ännu för
närvarande, nämligen i afseende a agenten C. A. Lundberg i Gröteborg.
Angående denne har nämligen poliskammaren därstädes i skrifvelse
den 21 december 190* till Kommerskollegium meddelat följande:
»För något mera än ett är sedan uppstod misshällighet mellan
Lundberg och dennes hufvudman i England i ärende rörande redovisning
för sålda biljetter. Fråga var, att, Allan-liniens hufvud kontor i
England icke vidare skulle använda Lundberg som sitt ombud här
i riket. Allan-liniens generalagent i Kristiania, Charles Bennet,
som nedreste bit, ordnade saken så, att a liniens kontor i Göteborg
tillsattes en kassörska, som därefter och fortfarande uppgör
redovisningar och remitterar influtna penningar till hufvudkoiitoret i
England, vid hvilket förhållande Lundberg fortfarande fått kvarstå som
utvandrareagent.»
Systemet att utländska agenter hafva lagliga medhjälpare i
Sverige, är i afseende å emigrantagenternas ombud mycket vanligt
(se sid. 58).
Att dylika förhållanden kunna förekomma beror därpå, att
myndigheternas befattning med emigrantagenternas verksamhet hitintills
väsentligen varit af formell art. Detta sammanhänger i viss mån
med den gällande utvandrareförfattningens karaktär, hvars ändamål
i hufvudsak blott är Utvandrarnes skyddande genom stadgandena
angående de s. k. utvandrarkontrakten. Om emigrantagenterna still la
de stadgade säkerheterna för fullgörandet af sina förbindelser och
inga gravare anmärkningar inkomma mot utvandrarnas behandling
under öfverresan, anses utvandringsväsendet tillfredsställande
ordnadt. Däremot hafva myndigheterna stått utanför den frågan, för
hvilken hufvudman agenten arbetat, i hvilket förhållande han stått
till nämnda hufvudman, af hvad art de intressen varit, i hvilkas
tjänst han arbetat, samt huru han i allmänhet gått tillväga för att
öka sin kundkrets.
Huru formell Köinmerskollegii befattning med agenternas
verksamhet varit, framgår vid granskning af de fall, då
anmärkningar till kollegiet inkommit angående agenternas verksamhet. I
kollegiets protokoll sedan år 1 884 återfinnas endast efterföljande fyra
fall af sådan art.
1) Handlanden .1. O. i Göteborg blef år 1882 inför stadens
poliskain-mare åtalad för det ban skulle hafva »ined utvandrare träffat aftal om att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
