Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Heloise i mina händer, blef häpen, stött och
harmsen öfver sin egen dotlers bekännelse,
jag borde säga, yrkande af det företräde hon
egnar en man af hög förtjenst, hvilken
endast saknar rangens och lyckans förmåner,
om de verkligen äro det. Min far blef roe^
ra häpen och uppbragt, än jag kan
beskrif-va det, alldeles utom sig vid första vinken
derom, alt jag kunde tänka på någonting,
kort sagdt, utom ett anständigt parti, ett
parti som skulle slärka hans politiska
förbindelser, och i den granna verldens ögon göra
heder åt hans mest älskade dotter. O!
hvilken trångsint sjelfviskhet, köld och
liknöjdhet! Men lat mig icke säga ett vanvördigt,
oblid t ord om min far! Han älskar mig; jag
önskar jag .kunde högakta honom såsom jag
förr gjorde det. Jag ansåg honom upphöjd
öfver hopens fördomar. Skulle ni ej, att sin*
ta af lians samtal, hafva tänkt på samma sätt
som jag? Det var han, som först
upprymde milt sinne. Himlen gifve att ban aldrig
tagit mig från min mors stränga tillsyn,
aldrig ryckt mig ur ’den välsignade
okunnighet/ hvari jag uppföddes, så, framt jag ej
eger frihet att nyttja mitt förstånd, följa mitt
It jer tas fordringar och njuta en friboren,
förnuftig varelses förmåner!”
Lady Julia, då bon vände sina Ögon mot
himlen, liknade åtminstone en ganska skon
varelse.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
