Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Epilog
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
196
honom för stark, och innan det första frihetsåret gått
till ända, hade han såsom advokat förskaffat sig en
synnerligen fet process, som för en följd af år gaf honom
husrum, föda och annat uppehälle.
Vid sin ankomst till hufvudstaden synes han hafva
tagit in på en krog eller ett värdshus i Brunnsgränden,
som ägdes af en Lars Abrahamson, och det var denne,
som han nu utkorade till sitt offer. Lars var sedan
fem år tillbaka gift med en Malin Mattsdotter, som hade
ett litet arf att utbekomma, och det var härpå Wivallius
bygde sin spekulation. Malins fader hade aflidit 1631
och då efterlämnat en ej alldeles obetydlig förmögenhet
— om de utestående fordringarna, som utgjorde
hufvuddelen, medräknades bortåt 25,000 daler. Arfvingarna,
som från böljan varit fem, hade vid denna tid genom
dödsfall gått ned till två, af hvilka hustru Malin var den
ena. Till utredningsman hade den aflidne förordnat en
ansedd Stockholmsborgare, Michel Abrahamsson, men i
följd af svårigheter att få in de utestående fordringarna
— mest hos handlande i Norrland — hade denne ännu
ej lämnat någon redovisning. Detta fick Wivallius höra,
och det är all sannolikhet för, att han underblåste sin
värds i och för sig utbildade processlystnad, talade om
den orätt, denne lidit, de stora summor, som kunde
utpressas af utredningsmannen m. m. samt på samma gång
framhållit sina egna »kvaliteter» såsom advokat.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
