Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
156
med hvilket Monroes styrelse nämnes 1 den amerikanska histo-
rien. Partistriderna hade nästan alldeles upphört; åkerbruk,
bergsbruk, handel och sjöfart uppblomstrade, vägar och kka-
naler för samfärdselns underlättande byggdes. Så till dömes
-anlades af nationalregeringen väg öfver Alleghanybergen från
Cumberland till Wheeling, hvilket arbete kostade 1,700,000
dollars. New Yorks lagstiftande församling beslöt byggandet
af Eriekanalen, 365 mil lång från Buffalo vid Eriesjön till
Albany vid Hudsonfloden, ett företag, som på det kraftigaste
understöddes af statens guvernör De Witt Clinton (född 1769,
död 1828). Kostnaden för arbetet som påbörjades 1817,
uppskattas till minst 5, högst 72 millioner dollars, Samtidigt
påbörjades arbetet å kanalen från Champlainsjön till Hud-
sonfloden. Dessa båda kanaler öppnades för den allmänna
trafiken i November 1825.
2. Nya staters upptagande i unionen. Under Monroes
styrelse upptogos fem nya stater i unionen. Mississippi (4T,-
156 qvadr. mil) upptogs 1817. Staten utgjorde ursprungligen
en del af det franska Louisiana till 1763. Georgien gjorde
dock anspråk å landet, men afträdde dem till För. Staterna,
som kort före kriget 1812 tog i besittning den del af spanska
Florida som låg mellan Perdidofloden och Pearlfioden och
lade detta område till Mississippi-territoriet, hvars vestra del
utgör nuvarande Mississipel. Statens slafiagar utmärkte sig
församling oéh påföljande år till kongressmedlem, Han var en ifrig
<"state-rights”-man och förfäktade följaktligen i kongressen de olika sta-
ternas rättigheter gent emot nationalregeringen. Han varen tid mini-
ster i Frankrike,men blef,såsom förut är upplyst, hemkallad då han öfver-
trädde sina instruktioner; håh va’des derefter (1799) till guvernör af Vir-
ginien, sändes af Jefferson till Frankrike 1803 och afslöt deri förening med
andra "fredsmäklare” köpet af Louisiana, utnämdes af Madison till stats-
minister och valdes 1816 till För. Staternas president. Efter det han
tjenstgjort i två terminer flyttade han till Oak Hill, Loundoun co, Virgi-
nien. Han var här under flera år fredsdomare och lefde i fattiga omstän-
digheter. Ehuru han såsom tjensteman uppburit löner uppgående till
350,000 dollars och derjemte ärft stor förmögenhet råkade han i skuld,
icke till följe af slöseri, utan till följe af sin frikostighet och hjelpsamhet
mot behöfvande. "Han var icke någon talare, men en ärlig statsman.”
Liksom Jefferson och Johan Adams afled han på Förenta Staternas sjelf-
ständighetsdag. Hans dödsfall timade den 4 Juli 1831.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
