Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
216
i kongressens salar, utan snart sagdt "i hvarje by, vid hvarje
härd i hela landet.” Flertalet af slafstaterna yrkade, att de
af Mexiko afträdda territorierna, hvilka vunnits genom hela
nationens uppoffringar, skulle stå öppna för invandrare från
alla stater i unionen och att dessa invandrare skulle ega rätt
att till nämda territorier medföra sin egendom,af hvad beskaf-
fenhet den var, att slafpatronerna följaktligen skulle obehin-
dradt få medtaga sina slafvar och utbreda slafveriet öfver allt
det landområde, som låg söder om den i Missourikompromis-
sen utstakade gränslinien 36? 30" nordlig bredd, hvilken linie
nu skulle utsträckas till Stilla hafvet I nordstaterna, hvarest
oppositionen mot slafveriet med hvarje år ökats, medgaf man
villigt sydstatsboerna rättighet att till de eröfrade territorierna
medföra samma slags egendom, som invandrare från nordsta-
terna dit medförde, men man förnekade sydstatsboerna rät-
tighet att införa slafveriet i fria stater och territorier och
framhöll, att de genom kriget vunna voro, enligt Mexikos la-
gar, fria. |
Då Californien till kongressen inlemnade en ansökan att
blifva i unionen upptaget såsom /r? stat, bestreds denna ansö-
kan på det häftigaste af sydstatsmännen, emedan Californiens
gränser sträcka sig söder om den i Missourikompromissen ut-
någon högre skolundervisning. Han blef 1810 kapten och deltog sedan
med utmärkelse i flera krig, som i det föregående blifvit skildrade. "Den
okunnige gränsöfversten, som icke röstat på 40 år” och som sjelf var
slafegare valdes sedan af whigpartiet -till president. Sin under kriget
förvärfvade popularitet behöll han till sin död. Han var en hederlig och
rättänkande man, en utmärkt krigare, men icke en framstående statsman.
Hans slägtingar stälde sig under inbördes kriget på sydstaternas sida
och ruinerades. Till hans dotter beviljade kongressen 1874 en årspen-
ning af 600 dollars.
Millard Fillmore var född i Cayuga co, New York, den 7 Jan. 1800
och "var 19 år innan han sett en skolbok.” I sin tidigaste ungdom var
han sysselsatt med att karda ull vid ett väfveri, började vid 21 års ålder
juridiska studier, blef advokat, valdes till statens lagstiftande församl.
1829, till kongressman 1832 och återvaldes af whigpartiet 1836, 1838 och
1840, innehade derefter flera förtroendeposter och valdes 1848 till För.
Stat’s vice president, blef 1850 För. Stat:s president, förlorade många
vänner genom att underskrifva lagen om rymda slafvars utlemnande tiil
deras herrar, och flera då han 1856 uppträdde såsom ’""know-nothing-
partiets” presidentkandidat. Han var icke en framstående statsman.
Hans död timade i Buffalo 1874.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
