- Project Runeberg -  Förenta Staternas Historia från och med Frihetskriget till närvarande tid (1763-1881) /
354

(1880) [MARC] Author: Johan Alfred Enander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

334

konstrultionen”, Af den 38:de kongressen antogs det 13:de
tillägget till Förenta Staternas konstitution, 1 hvilket slafveri
inom republikens gränser förbjudes. Sedan detta tillägg gil-
lats af 3 af staterna, förklarades detsamma antaget den 18
December 1865. — En unionsvänlig statsstyrelse fans redan
inom hvar och en af de fyra staterna Virginien, Tennessee,
Louisiana och Årkansas. Dessa erkändes af president John-
son, som tillsatte för de öfriga sydstaterna provisoriska guver-
nörer, hvilka fingo i uppdrag, att sammankalla konvent inom
de särskilda staterna och upprätta "lojala styrelser”. För
sydstaternas återupptagande i unionen var, enligt presidentens
åsigt, ingenting vidare af nöden än att de upphäfde sina be-
slut om skilsmessa från unionen (ordinances”of secession), för-
klarade sin åsamkade krigsskuld ogild (void) och antogo det
ofvannämda tillägget till Förenta Staternas konstitution 1).
De festa af sydstaterna ingingo på dessa vilkor, hvarefter pre-
sidenten yrkade, att de skulle i unionen åter upptagas och
komma i fullt åtnjutande af sina forna fri: och rättigheter.
Kongressen var dock icke villig att härtill lemna sitt bifall,
utan yrkade, att skydd skulle dessförinnan beredas de frigifna
slafvarne och vissa vigtiga grundsatser genom 14:de tillägget
till Förenta Staternas konstitution vinna lagligt erkännande.
Nämda tilläggs-förslag antogs utan dröjsmål af staten Ten-
nessee, hvilken blef: derpå åter upptagen i unionen i Juli 1866.
Påföljande år antog kongressen, trots presidentens veto, den
8. k. rekonstruktionsbillen” hvilken förklarade, att styrelserna
i de forna rebellstaterna, hvilka icke ännu egde ställföreträ-
dare i kongressen, voro endast tillfälliga samt föreskref de
vilkor, som måste af de under militärstyrelse stående staterna
uppfyllas, innan dessa kunde blifva i unionen åter upptagna 2).

1) Presidenten ansåg, att sydstaterna aldrig utträdt eller kunnat
utträda ur unionen. Deras förbindelse med densamma var endast till-
fälligtvis afbruten, men återknöts i samma stund som de erkände national-
regeringen. |

2) The Freedmens Bureau bill och the Civil Rights bill antogos af
kongressen, trots presidentens veto, och demokraternas motstånd, den
förra i Februari, den senare i Mars 1866. Båda afsågo att främja de fri-
gifna negrernas intressen. — Förslaget till 14 konstitutionstillägget antogs
af kongressen den 18 Juni 1866, belades med presidentens veto, antogs
ånyo och proklamerades såsom gällande lag den 28 Juli 1868.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:26:13 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/enanderusa/0360.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free