- Project Runeberg -  Ord och visor /
32

(1912) [MARC] Author: Axel Engdahl - Tema: Göteborg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ord men inga visor - Gustaf Wasa eller den stora eggfejden. Ett påskminne

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

äfvensom någon gång en häst utgjorde de förnämsta
rekvisita i de pjäser som spelades. Och föreställningarna
behöfde aldrig inställas till följd af dåligt
väder, enär publiken i sin helhet fick plats inne i
vagnboden, då däremot »lusthus»-teaterns besökare fingo
nöja sig med att sitta på bänkar ute i en trädgård, en
omständighet som gjorde att det naturligtvis ej kunde
spelas i annat än godt väder.

Sommarteatern hade emellertid en trumf på hand
för att icke säga två: den hade i trädgården en naturlig
skogsdekoration och större plats för sin publik.

Allt som allt: båda hade sina fördelar, med hvilka
de lockade besökare, och följden blef en skarp
konkurrens, till nytta för båda företagen.

Men hur det var, alstrade denna konkurrens ovänskap
de båda sällskapen emellan, en ovänskap som till och
med tog sig uttryck i slagsmål. I synnerhet var det
dagarne före spektaklen, som det blef oro i luften.
Slangbågar, nyckelpistoler och blydaggar voro då mycket
vanliga anfalls- och försvarsvapen, hvilka försatte
mången sujett ur tjänstgöring.

Vagnbodsteatern — som jag tillhörde — hade till
»direktör» en mindre blygsam och ovanligt stark
yngling som vi kunna kalla Måns. Måns ägde, utom sin
styrka och förmånen af att få springa ärenden åt en
värklig aktör vid Nya teatern, en trumma, som
utgjorde teaterns ordinarie orkestermaterial. Denna
trumma var vårt sällskaps stolthet och hade länge
betraktats med afundsjuka blickar af våra konkurrenter.

Lindgrens pojkar — innehafvarne af lusthusteatern
— hade flera gånger lämnat anbud på trumman, och
Måns sammankallade vid dessa tillfällen sina sujetter
och rådgjorde med dem om den eventuella försäljningen;
men vi funno oss aldrig tilltalade af anbuden.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:26:37 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/enaxordo/0032.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free