- Project Runeberg -  Engelbrekt Engelbrektsson. Historisk Roman /
39

(1893) [MARC] Author: Carl Georg Starbäck
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Kungabrefvet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Fogden ropade åt svennerna, som stodo utanför dörren,
och de visade sig genast. Äfven mäster Jörgen inträdde, ty
han hade stannat där utanför i afbidan på att snart åter
få fastlåsa järnringarna kring sin fånges händer.

»Yxan, mäster Jörgen, yxan, hvar hafven I den?» ropade
fogden emot gårdsfogden, som vid sina tillfällen gjort tjänst
som bödel och därför fått den mer ansedda befattningen af
gårds- eller borgfogde på slottet. »Här stå märkliga saker
före, och du skall visa din gamla konst, Jörgen.»

Mäster Jörgen försvann, men inträdde snart åter, försedd
med en blankslipad stridsyxa, och där han stod vid sidan af
sin herre med sitt tofviga hår och sin breda mun samt sina
små stripiga ögon, var han liksom ett aftryck af denne.

»Nu, fånge, upprepar jag min fråga, vill du foga dig
efter min vilja?»

Med dessa ord, som snarare hvästes fram än uttalades,
riktade Jösse Eriksson sin vilddjursblick på Herman.

Denne svarade icke, men hans blick hvilade majestätiskt
på den grymme mannen, hvilkens raseri tilltog i ännu högre
grad, då han såg offret utan tvekan framlägga sin vänstra
hand på bordet, likasom beredd att mottaga hugget. Ej en
muskel rördes i hans ansikte, ej en skymt af fruktan visade
sig i hans blick, som stadigt hvilade på fogden.

»Hugg till, Jörgen!» framhväste denne.

Jörgen lyftade sin yxa från golfvet, fattade om skaftet
med bägge händerna och böjde sig fram, för att samla sina
krafter och gifva bättre fart åt hugget. Nu höjdes
mordvapnet, nu beskref det en halfcirkel bakåt, ett ögonblick blott
och ...»

»Håll, håll», ropade då Johan Wale plötsligt, »sänk din
yxa, Jörgen, här tyckes mig komma något emellan!»

Orden hade knappt hunnit uttalas, förrän dörren
öppnades och Ture Turesson (Bjelke) trädde in.
— — — — — — — — — — — — — — — — — — — —


*


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:28:54 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/engelbrekt/0379.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free