- Project Runeberg -  Engelbrekt Engelbrektsson. Historisk Roman /
170

(1893) [MARC] Author: Carl Georg Starbäck
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Men när det blef tyst där nere, började det blifva lifligt
i skogen, och han hörde tydligt, att någon närmade sig. Han
steg försiktigt bakom en trädstam, som i nödfall kunde dölja
honom och gifva honom tid att undkomma, ifall verklig fara
var å färde. Men den, som sökte skogen, borde dock icke
gärna vara hans fiende, och denna tanke som tydligt lugnade
honom, öfvergick till visshet, då han ur skuggan af en
skyhög gran såg en lång välväxt sven framträda.

Han dröjde dock ännu, innan han gaf sig till känna.
Svennen var lätt beväpnad och hade utom svärdet endast en
båge. Han tycktes här vilja taga sig ett ögonblicks hvila,
ställde bågen mot ett träd och gick fram emot den punkt,
hvarifrån man hade bästa utsikten öfver vägen, där han tycktes
noga vilja taga hvarje buske, hvarje sten i närmaste
skärskådande. Den afsats af berget, hvarpå de befunno sig, sluttade här
nästan tvärbrant utför och bestod af sand. Den var
bevuxen med timmerhög skog, men en inskärning i berget på
sidan var trädlös, och där var utsikten fri öfver landsvägen.
Just vid randen växte en yfvig och tät enbuske, och den
tycktes mannen med synnerligt välbehag betrakta.

Då steg Mårten Skrifvare fram.

»Magnus!» utropade han halfhögt.

Svennen vände sig om och gick några steg tillbaka emot
den lille skrifvaren.

»God vän!» fortsatte den lille, »du lärer väl icke hafva
glömt mig, Magnus, fast jag varit borta öfver år och dag.»

»Förr trodde jag mig få se ett troll än dig, skrifvare»,
genmälde svennen, »och hvad är ditt ärende här?»

»Alldeles samma fråga kunde jag göra dig ... jag står
på väg till Stegeborg ...!»

»Till fogden?»

»Ja, jag menar Johan Wale kan hafva åtskilligt att spörja
mig om. Men nu lyster mig ock veta ditt ärende, sven ...
Det likar sig, att du här stämt möte med någon ...»

»Rätt gissadt! — jag har stämt möte med någon.»

»Älskogsmöte är det icke, efter som du kommer med

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:28:54 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/engelbrekt/0510.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free