Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Knutsson, hade fått 25 röster, Engelbrekt 3 och Erik Puke 2. Och
med högburet hufvud, ståtlig och höfvisk som alltid, hade
den nyvalde blifvit hyllad af närvarande prelater och riddare
och vänligt hälsande åt alla sidor tillryggalagt vägen från
svartbrödraklostret till Vårfru gillestuga, där han hade ett
sammanträde med några af rådet.
Dessa voro hans närmaste fränder och vänner, genom
hvilkas oförtröttade åtgöranden valet blifvit drifvet igenom.
Men Stockholms borgare voro af en helt annan mening än
herrarne, och de funno sig svikna i sina dyraste
förhoppningar. En dof tystnad hade mött den nyvalde, och
hyllningsropen, som höjts vid hans åsyn, hade kommit från hans
egna och de öfriga herrarnes svenner, men icke från
köpstadsmännen. Deras blickar hade tvärt om blifvit mera bistra
och hotfulla, ju högre ropen varit. Detta hade icke undgått
herr Karls uppmärksamhet, ehuru han icke yttrat något
därom, utan till utseendet lugn mottagit herrarnes
lyckönskningar.
Bland de närvarande i gillestugan var äfven herr Bengt
Stensson. Han hade deltagit i valet och gifvit sin röst åt
marsken. Till dennes parti hörde han icke, men ställningen
var för ögonblicket sådan, att antingen skulle Karl Knutsson
eller Engelbrekt vinna, och därför hade han som mången
annan gifvit sin röst åt den förre. Men mörk var han till
sinnes och blodet sjöd i hans ådror. Allt var för honom
förloradt, endast ett hopp var honom ännu öfrigt —
giftermålsförbindelsen mellan hans son och grefvens af Ewersten dotter.
Detta ärende hade äfven bidragit att böja hans stolta sinne
till eftergift för Karl Knutsson, emedan han hoppades genom
denne kunna komma detta mål närmare, och nu hade han
fått herr Karls löfte att besöka honom på Tälje slott, dit
äfven grefve Hans lofvat komma, och där allt skulle afgöras.
Medan allt detta som bäst afhandlades, och herr Karl
log emot sin frände med sitt vänligaste leende, öppnades
hastigt gillesalens dörr, och en af herr Karls höfvitsmän
inträdde. Han förmälde, att sinnesstämningen i staden var
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
