- Project Runeberg -  Englands historia i våra dagar /
261

(1887) [MARC] Author: Justin McCarthy Translator: Otto Wilhelm Ålund
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - SEXTONDE KAPITLET. Disraelis första reformbill.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

tillsammans ingaf dem motvilja för detta utländska protektorat,
som i sjelfva verket var en utländsk styrelse. Många
engelska politiker förlorade helt och hållet tålamodet med
»dessa fördömda greker», som ej förstodo sitt eget bästa.
Sir Edward Bulwer Lytton hade dock ej tillräckligt länge
tillhört de styrande kretsarna att ha hunnit stelna i
rutinens tankegång. Han ansåg det väl löna mödan att litet
närmare undersöka orsakerna till klagomålen och missnöjet
och erbjöd derför Gladstone uppdraget att som utomordentlig
regeringskommissarie (lord high commissioner) afgå
till Joniska öarna. Gladstone, hvilken några år stått
utanför regeringen och i parlamentet som »independent»
ledamot understödt lord Palmerstons regering, mottog uppdraget
och dess åligganden. Utnämningen väckte hemma i
England mycken öfverraskning, någon förargelse och en god
del löje. Sir Edward Lytton hade i sin depesch anspelat
på Gladstones homeriska lärdom, och detta var i en del
politikers ögon ett oerhördt brott mot alla rutinens regler
för det passande och tillständiga. Detta, mumlade man,
blir följden när literärt folk släppes in i regeringen. En
romanförfattare är ledare i underhuset och har en annan
romanförfattare vid sin sida som sekreterare för kolonierna,
och när de båda lägga sina vittra hufvuden tillsamman,
kunna de ej hitta på något bättre än att skicka ut en
person till Joniska öarna att lyssna till grekiska demagogers
struntprat endast emedan han råkar vurma för Homerus.

Gladstone begaf sig ut till Joniska öarna och anlände
till Korfu i november 1858. Han sammankallade senaten
och förklarade, att han ej kommit för att med dem
diskutera lämpligheten af det engelska protektoratets
bibehållande, utan endast för att undersöka, på hvad sätt de
Joniska öarnas rättmätiga anspråk bäst skulle kunna
främjas genom detta samma protektorat. Öarnas befolkning
envisades dock att i honom se, ej en konservativ engelsk
regeringskommissarie, utan »filhellenen Gladstone».
Förgäfves upprepade han sin försäkran, att han kommit för att
förlika öarna med protektoratet och ej för att befria dem

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:31:19 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/enghist/0267.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free