Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - FEMTE KAPITLET. Valreformen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
representerade haft öfverhanden; ofta hade både de och saken
blifvit besegrade; men de hade aldrig erkänt ett nederlag,
och de hade utan att låta sig nedslås och, såsom många
trodde, äfven utan att låta öfvertyga sig gått sin väg rakt
fram.
Medan England var upptaget af dessa händelser, hade
märkliga tilldragelser egt rum på andra ställen i vår
verldsdel. Under tiden mellan lord Eusells afgång och bildandet
af lord Derbys ministér hade krig utbrutit mellan Österrike
och Preussen och ledarskapet i Tyskland afgjordt vunnits
af Preussen. Italien, Preussens bundsförvandt i kriget,
hade erhållit Venezien, och Österrike hade uteslutits från
all andel i Tysklands angelägenheter. Den engelska pressen
var till största delen fullkomligt ense om preussarnes
ytterliga oförmåga att föra krig, och Österrikes fullständiga
nederlag kom derför nästan som ett åskslag öfver den stora
massan af vårt folk.
Strax innan parlamentet åtskildes, blef ett stort fredens
verk fullbordadt. Det var den atlantiska kabeln. Den 27
juli 1866 på aftonen fördes den i land på kusten af
Amerika. Dagen derpå underrättades utrikesministern lord
Stanley, att en fullständig förbindelse medelst en koppartråd,
som låg på bottnen af Atlanten, var åvägabragt mellan
England och Förenta staterna. Vänskapliga lyckönskningar
och helsningar vexlades mellan drottningen och Förenta
staternas president. Tio år på en eller ett par månader
när hade förgått, sedan Cyrus Field, den amerikanske
främjaren af den atlantiska telegrafplanen, först sökt
ingifva Londons, Liverpools och Manchesters kallt beräknande
affärsmän något förtroende till sin plan. Det var visserligen
ej han, i hvars hufvud tanken först upprunnit, men
det var han, som först fick klart för sig, att saken var
möjlig, som visade verlden, hur den skulle utföras, och
till slut äfven utförde den. De menskliga uppfinningarnas
historia har intet mer uppmuntrande exempel på, hur
tålamod kan besegra modlösheten och ihärdigheten triumfera
öfver nederlaget. Det första försöket att nedlägga kabeln
gjordes 1857, men de fartyg, som skulle verkställa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
