Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - TIONDE KAPITLET. Lord Beaconsfield.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Åtgärden har historisk betydelse som det första i en
följd af schackdrag i regeringens utrikespolitik, hvilka alla
hade arten af en öfverraskning för parlamentet och landet.
Det är sannolikt, att Disraeli hoppades göra sin regering
populär genom att allt emellanåt skänka allmänheten den
upplifvande njutningen af en ny sensation. Allmänheten
hade obestridligen något tröttnat på det lugn och välstånd,
hon så länge njutit. Hon tyckte om att höra, att hennes
regering gjorde någonting. Disraeli underhöll och eggade
denna allmänhetens smak; han var lejonet för dagen.
Regeringen sökte upprätta en sydafrikansk konfederation och
skickade ut Froude, den romantiske historieskrifvaren, som
representant för sin politik. Hon vidtog några ändringar
i förhållandet mellan det indiska departementet här hemma
och vice konungen i Calcutta, hvilka gåfvo statssekreteraren
för Indien långt större makt, än han förut haft. En
omedelbar följd häraf var, att lord Northbrook, en duglig och
försigtig man, nedlade sitt embete, innan tiden för hans
förvaltning ännu gått till ända. Disraeli gaf landet en
annan liten öfverraskning. Han utnämde lord Lytton till
vice konung af Indien efter lord Northbrook. Lord Lytton
hade förut hufvudsakligen gjort sig känd som författare till
smånätta och något slippriga poem samt en eller ett par
anspråksfulla, men klena romaner. Verlden blef ej så litet
öfverraskad att se en sådan man utnämd till en post, hvilken
tagit i anspråk hela den öfverlägsna förmågan hos män
sådana som Dalhousie, Canning och Elgin. Men man var
i allmänhet benägen att tro, det Disraeli visste, att lord
Lytton var i besittning af herskargåfvor, som de utanför
stående ej kunnat upptäcka hos honom. Utnämningen var
dessutom egnad att slå an på en mängd personer, som funno
det vackert och vänligt af Disraeli att sålunda upphöja
sonen till sin gamle vän och vapenbroder. I hela England
mottogs utnämningen med välvilja och en uppriktig önskan,
att den måtte visa sig gjord i en lycklig stund.
En annan liten sensation väcktes genom uppfinningen
af en ny titel åt drottningen. I början af 1876 års session
tillkännagaf Disraeli, att drottningen skulle kallas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
