Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Engelsk parlamentarism - Parlamentarismen i trångmål
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Där ha vi även fröet till den politiska
visdom, som Thiers under julimonarkien
formulerade i det frejdade yrkandet, att
konungen skulle bara "regera", naturligtvis i
allsköns ståt och respekt, men icke "styra",
vilket värv uteslutande tillhörde hans på
de folkvalda parlamentsombudens majoritet
stödda ministrar. Thiers och hans rivaler
lyckades ej rätt bra i sin strävan att enligt denna
regel hålla sin kung i schack, men det gick
bättre för samma skolas målsmän, där de ej
hade att göra med herrar av samma kaliber
som Ludvig Filip och Leopold. Sedan har
detta slags parlamentarism, som numera
gäller för den enda veritabla, fått vidsträckt
geografisk utbredning och energisk
tillämpning (visserligen med varjehanda irrationella
mellanspel): i det omsider förenade Italien
liksom i den färskaste franska republiken
eller sjuårsmonarkien, i Spanien, Portugal
och Danmark, i Serbien, Grekland och
Norge.
Överallt åberopas också England som det
höga föredömet, och såtillvida med rätta,
som massor även av engelska publicister och
handboksförfattare mer eller mindre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
