Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
majoritet. Uuderhusets resolution sönderstyckades i flera
punkter, som behandlades hvar för sig. Den näst sista punkten
— han har afsagt sig regeringen — antogs med
amendement: der sattes »öfvergifvit» (deserted) i st. f. »afsagt sig»
(abdicated), ty, sådan var motiveringen, »abdicate» vore ett
ord okändt för Common Law och betecknade en frivillig »Act
of Renounciation», något som här icke vore fallet[1]. Den
sista punkten — och att tronen derigenom är ledig —
förkastades af de skäl, att enligt författningen monarkin vore
ärftlig och icke valmonarki och emedan ingen handling af
konungen ensam kan utestänga eller upphäfva hans arfvingars
rätt till kronan. I denna form återkom resolutionen till
underhuset. Det första amendementet förkastades utan vidare
och äfven här af etymologiska skäl: »New the Word
»deserted» respects only withsdrawing, but the Word »abdicated»
respects the Whole». Med logisk bevisning och genom
slutsatser, dragna ur lordernes föregående handlingssätt gent emot
Oranien, sökte man i underhuset försvara, att tronen verkligen
var ledig; och till sluts förkastade man det andra
amendementet med 282 röster mot 151[2]. Man skulle väntat sig
större majoritet i denna grundfråga. Men Tories hade
uppbjudit alla sina krafter till motständ. Och många Whigs
ville åtnöja sig med att Jakob var ur vägen. Men det
ojemförligt större antalet Whigs ville komma till ett val; och
hvem de ville välja, är lätt begripligt. Saken hade nu
kommit derhän, att hvartdera huset bakom sin allmänna sats hade
sin tronkandidat. Frågan gällde: Skall prins Wilhelm eller
prinsessan Maria hafva kronan? Täta konferenser egde rum
mellan de begge församlingarna. Ingendera ville ge vika.
Stämningen i hufvudstaden blef orolig, ja hotande. Man kan
ej förutse, huru denna revolution ändats, om lorderne i henne,
hvilkens rätt de försvarade, funnit en hersklysten qvinna eller
en hatfull bustru. Nu förklarade hon, »att den grymmaste
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
