Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Anders Zorn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ekonomiska frågan med målaren. När hans arbete för Proust
var färdigt, bad denne mr Ernest May att som
mellanhand göra upp saken. Zorn nämnde sitt vanliga pris
och nästa dag kom Prousts tjänarinna med ett kuvert
innehållande summan åtföljd av ett brev där han
tackade för de båda underverken, som han ansåg sig
ha fått så gott som till skänks.
Coquelin Cadet däremot började under sittningen
anmärka på Zorns priser. »Ville han inte göra det för
så och så mycket?» Zorn svarade att han omöjligen
kunde stå och tala affärer under arbetet. Coquelin
fick i telefon en grundlig avbasning av mr May och
talade sedan aldrig om pengar.
Redan nu ägde Zorn en egen torva i sin hembygd.
Av sin mors svärmor hade han för femhundra kronor
köpt ett stycke jord invid Mora kyrka och ditflyttat
det hus i Yfraden i Utmeland, i vilket hans mor ägde
en tredjedel. Detta hus utvidgade han för att också
få sin mor och mormor under sitt tak. En stoltare
fastighetsägare fanns icke. Från att ha varit arvtagare
till intet kände han sig nu som den rikaste. På
sommaren 1888 hade han målat en interiör av hemmet,
den berömda »Brödbakningen», och på beställning
av en spekulativ engelsk konsthandlare en kyrkfärd
i storbåtar med folket i de gamla dräkterna som han
mindes dem. På Dalarö hade han försökt lösa ett
ytterst komplicerat reflexproblem, »Reflexer», som
utställdes på Salongen 1890.
På hösten återvände han till England och var under
rävjaktstiden Cassels gäst på slottet Compton Verney.
Cassel tillhörde då ännu ej Englands högsta
aristokrati, men var internationell diplomatisk finansiär.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
