Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Anders Zorn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
öppnandet, den ena då han blev arresterad i sin
avdelning, emedan han rökte cigarrett — måste följa
med vakten, men igenkändes av en employé, som bad
om ursäkt — den andra, då en svartklädd dam kom
in och såg sig om i hans rum, stannade framför
»Omnibusen» och sade: — Jag vill ha denna tavla, kan
jag få köpa den? — Ja, svarade jag. — Vem är Zorn?
— Jag. — O, ni! Jag känner på mig att antingen
komma vi att snart bli ovänner eller också för alltid
mycket goda vänner — kom till mig till te i
eftermiddag!
Detta blev början till en oföränderlig vänskap
mellan dem. Damen var mrs Jack Gardner i Boston,
ägarinna av den förnämsta privata konstsamling i
vår tid.
Nu kommer Zorn in i de unga
Chicagomillionärernas exklusiva krets. Dessa hade av myndigheterna
förbjudits att bygga ett klubbhus av trä ute på en
lång pir i Michigansjön och byggde i stället ett
fartyg som aldrig sjösattes, till vilket en trappa förde
upp i skrovet. Det inreddes med stor lyx, kallades
Argo och blev platsen för oförgätliga fester.
Där gjorde Zorn bekantskap med Ch. Deering,
en ung, rik, ovanligt populär man, som sedermera
skulle få allvarligt inflytande på hans öde framför
allt genom sin vänskap och sympati för främlingen.
Deering beställde sin frus porträtt att målas i hans
hem i Evanston. Zorn kom och målade. En dag begav
han sig på ridtur med en av Deerings hästar, som
han prövat flera gånger. Det blev en frisk galopp
över fält och diken — — —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
