Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
främst om dessa veta, att de kunna blifva objecter för
vetenskap, och för det andra att de kunna blifva föremål för
den vetenskap hvars object är det absoluta och hvars uppgift
det är att ur detta förklara det relativa, hvilket åter synes
innebära, att enhet och mångfald antingen måste utgöra på
något sätt en bestämning hos det absoluta och en sådan
bestämning, genom hvars tilläggande åt detta det blir en
möjlighet att äfven förklara det relativa, eller också en
bestämning hos det relativa och en sådan bestämning, som ur det
absoluta kan och bör förklaras.
Att enhet och mångfald kunna blifva föremål för
vetenskap, följer redan deraf, att de äro begrepp och såsom
sådana naturligen kunna göras till objecter för
begreppskun-skap, hvilken ordnad till ett systematiskt helt kallas
vetenskap. Detta hafva de emedlertid gemensamt alla begrepp,
äfven de, som endast genom relation till det sinnliga äga
betydelse, och philosophiska begrepp blifva de icke derigenom.
Dock är det tydligt, att den menskliga philosophien,
hvilken icke. genast är, hvad den åsyftar att blifva, under
sin fortgång kan begagna sig äfven af de sinnliga begreppen
såsom utgångspunkter vid sökandet efter det eviga och
absoluta, som är philosophiens yttersta mål; ja att den måste
begagna sig af dessa och i någon mån göra dem till
föremål för sin betraktelse, alldenstund dess egen oumbärlighet
för menniskan aldraförst hämtar sin styrka från behofvet af
en frigörelse från de motsägelser, med hvilka det i de sinnliga
begreppen fattade är behäftadt och hvilkas lösning philosophien
söker. Men vid de sinnliga begreppen kan och får philosophien
icke stanna; den har att söka de yttersta grunderna för allt
gifvet, och dessa äro naturligtvis icke funna forr, än alla
motsägelser på ett tillfredsställande sätt ur dem kunna lösas.
Häraf se vi emedlertid, att äfven de sinnliga begreppen,
om de också icke i sin sinnliga bestämdhet kunna blifva
object för den philosophiska vetenskapen, d. ä. utgöra dennas
förnuftiga innehåll, dock kunna philosophiskt behandlas, d. ä.
betraktas från synpunkten af ett sådant åskådningssätt, som
söker den yttersta grunden till allt»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
