- Project Runeberg -  Undersökningar om Enhet och Mångfald /
18

(1863) [MARC] Author: Pontus Wikner
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

tiU att visa, huruvida detta kan vara den sökta enheten.
Det är tydligt, att, om uttrycket sinnligt skall hafva
någonting att betyda, det då icke får alldeles sammanfalla med
varat utan genom något slags bestämning måste skilja sig
från detta. Och då det sinnliga, för att ej blifva
fullkomligt overkligt, sjelft måste hafva varat till sitt prsedicat,
hvaremot det icke ligger i varats begrepp, ,att detta
nödvändigt skall vara sinnligt; så inses lätt, att det sinnliga
icke kan vara enheten, äfven sedan det blifvit reduceradt till
sin aldra abstractaste form, utan att denna enhet snarare
blir sjelfva varat utan alla bestämningar, följaktligen äfven
utan den af sinnlighet.

Att emedlertid enheten icke kan vara det abstracta
varat, eller att dessa två skulle vara alldeles ett och detsamtna,
såsom Eleatema fordom antogo, det är redan längesedan af
Plato bevisadt. Kan den nu icke vara det abstracta varat
och, enligt det föregående, icke heller det vara, som vunnit
concretion genom tilläggandet af sinnliga bestämningar, men
i alla fall måste vara ett vara och naturligen icke ett
ickevara; så följer deraf med nödvändighet, att enheten måste
vara ett concret vara och ett sådant, som vunnit sin
concretion i och genom osinnliga bestämningar. Dessa osinnliga
bestämningar få nu icke — såsom man kunde vara frestad
att antaga till följe af sjelfva uttrycket osinnlig eller
icke-sinnlig — i sin ordning vara blotta negationer af de sinnliga
bestämningarne, alldenstund ett sådant bestämmande af det
osinnliga blefve liktydigt med en abstraction, och den
osinnliga enheten blefve abstract, hvilket den icke kan eller får vara.

Det återstår då att finna ett osinnligt vara, som kan
lnotsvara de fordringar, hvilka vi måste hafva på enheten.
Då enheten såsom sådan måste i sin karakter af enhet vara
utan all inskränkning; så följer deraf, att han måste vara
enheten för det sinnliga, likaväl som för det osinnliga, ty
båda dessa äro dock gifna och begge i någon mån delaktiga
af varat. Enheten skulle då vara enheten af det sinnliga
och det osinnliga. Såsom sådan skulle han dock lika litet
kunna vara det ena som det andra, lika litet osinnlig som

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 21 15:28:17 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/enhetomang/0026.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free