Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Intermezzo IV. Ännu litet fortsättning på herr van Brennessel och hans katt - IV. Det bästa av allt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EN KATT
hela livet. Därför har det gått mig, som det
gått. Och han mumlade till lavakatten, vars
lilla hårda, blankpolerade rygg hans tumme
omedvetet strök och smekte:
— Den, utan tårar åt sitt bröd...
När han gick in frampå natten med sin
gröna lampa — lavakatten tog han med, den
skulle hädanefter stå på nattduksbordet —
stannade han vid rakkonsolen och betraktade sig
i spegeln, denna spegel, som Jakob inte tyckte
oin, ja, var rädd för, emedan han i det runda
glaset skönjde ett katthuvud, fyra gånger så
stort som hans eget. Nu såg sekreteraren ett
ansikte, förgrämt och plöjt som av plogfåror,
och han viskade:
— Det dröjer inte länge. Gud vet om jag
inte fått leva så lång tid, just därför, att jag
så ofta önskat mig döden...
Nu hörde han igen katten överallt. Han låg
om nätterna och lyssnade till hur den spann
och jamade, hur den öppnade dörrar och gick
omkring överallt, hoppade upp .och lade sig,
drack vatten. Han kände den i sängen, han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
