Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Intermezzo IV. Ännu litet fortsättning på herr van Brennessel och hans katt - IV. Det bästa av allt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EN KATT 233
hon liknade sin mor. Gamla Olga kom också
på sjukbesök — hon var egendomligt vit. Men
Koppen var där alltid, alltid.
Ibland hörde han en stämma, det var inte
hans egen, som läste långsamt och högtidligt:
Den, utan tårar — — —
Ve honom på hans sista dag!
Och understundom undrade han, vem den
främmande kvinna var, som gav honom något
att dricka, inte kunde väl Tilda ha förändrats
till den grad? Och inte var det Magda.
En morgon var han fullständigt klar och
förstod att nu skulle han äntligen dö. Det
bästa av allt!
Plötsligt slog ett minne ned i honom. En
gång hade Inga sagt: — Om du dör, medan jag
lever, så vet jag, vad som skall stå på din
grav, jag har skrivit det. — Nej, jag säger
det inte!
Han tyckte nog att det lät litet underligt, men
hennes ton var så varm och kärleksfull, att
han förstod, hon menat något enkelt och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>