- Project Runeberg -  Enslingen på Johannisskäret. [Förkortad utgåva] / Vol II /
31

(1916) Author: Emilie Flygare-Carlén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

nattvakten, lagt sig framstupa med armarna under
Huvudet, de hade föredragit sömnen framför nöjet att avhöra
sina förmän.

»Skall jag lägga mera fyr på elden?» frågade
Svarte-Jan, som ännu icke hunnit så långt i yrket som Månsson
och därför i honom erkände ett slags överhuvud.

»Nej, det tjänar till ingenting... Sparka liv i pojkarna,
sä ska vi göra en titt åt stranden! Jag tror, att dagen gryr
så pass, att vi se någorlunda. Men låt oss släcka fyrn
först!»

Svarte-Jan ruskade på karlarna. De voro snart på
benen, och man hjälptes nu åt att utplåna alla spår av det
nattliga göromålet.

»Prasslade det inte i buskarna?» sade Månsson, under
det de en stund stodo stilla, såsom det tycktes för att vänja
ögonen vid det hastiga avbrottet från eldskenet till
mörkret.

»Åh nej, det är väl eldbranden, jag kastade dit bort, som
ligger och pyr i lövet!» menade en av de yngre.

»Kom då!» befallde Månsson och satte sig i spetsen för
sällskapet.

Georg låg nedhukad på sitt gömställe och vågade knappt
draga andan då de mörka gestalterna tågade förbi honom.
En stund dröjde han, lyssnande med alla sinnen, men
därefter följde han långsamt och försiktigt efter.

Nära det ställe, där Georg lagt gamle flaggskepparens
lik, stod en trädgrupp, varest man även vid full dager
kunde vara undangömd. Här sökte sig Georg ett nytt
skydd.

Avståndet var numera för stort för att han skulle kunna
höra vad de talade. Men på deras livliga åtbörder och
pekandet utåt sjön märkte han, att de upptäckt vraket, och
förstod, att Månsson befallde de bägge hantlangarna att
springa över ön och ro omkring med båten.

Inom några ögonblick voro alla fyra i farkosten, som
raskt styrde mot briggen.

Georg, som en stund ville dröja med verkställandet av
sin plan, kunde nu tydligt urskilja, att rånarna begåvo sig
ned i kajutan. Kort därefter upphalades sängkläderna,
den lösa järnkaminen och spegeln, den. de brutit lös från
väggen. Men till sin stora förskräckelse såg han därjämte,
att de medförde blecklådan, som innehöll skeppsdokumen<-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:36:31 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/enspaj/2/0029.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free