- Project Runeberg -  Enslingen på Johannisskäret. [Förkortad utgåva] / Vol II /
152

(1916) Author: Emilie Flygare-Carlén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

nes möjligt, ifall hon verkligen älskat? Hon måste ju
nödvändigt vara svartsjuk, och likväl upptäckte jag ingen
förställning i de ord, hon talade med mig.»

»Jo, en sådan styrka kan finnas, och den finns hos henne,
men så äger hon också en sann gudsfruktan, en sann
kärlek till alla människor: se där hennes hjälpkällor!»

»Omöjligt begriper jag detta... Om jag varit hur
gud-fruktig som helst, skulle jag ändå ha förgåtts av harm och
sorg, ifall han kommit till mig med henne såsom sin
hustru.»

Georgs ankomst gjorde slut på samtalet. Dock hann
Elvira viska i Letslers öra: »Jag skall gömma vart ord i
mitt hjärta, och tro mig: jag önskar innerligt, att denna
bjudning vore ogjord!»

Och då nu under loppet av det gemensamma samtalet
åter blev fråga om vintern och ensligheten på
Johannis-skäret, sade hon ömt och med blickar, vilka gjorde så gott,
så gott i Georgs hjärta: »Jag får väl dela litet med mig,
pappa, av min herres och mans sällskap: Georg måste”
resa hit någon gång under vintern!»

*



Följande dag styrde Fanny sin båt mot Gravernas strand.

Vi anse oss ej berättigade att kasta en full blick in i
hennes hjärta, då hon för första gången såg Geergs fartyg,
denna brigg*, denna Elvira Kornelia, om vilken hon så ofta
talat och drömt. Men det våga vi dock förråda, att åsynen
av briggen och dess tvenne namn satte Fannys
självbehärskning på ett vida hårdare prov än det hon föregående
dagen bestått. Och om Elvira lagt sin hand på hennes
hjärta, under det Georg hjälpte henne uppfor
fallrepstrap-pan, skulle hon ej hava dömt så som hon gjorde: hon
skulle då hava insett storheten i Fannys uppoffring att gå
hennes önskan till mötes. Men Fanny förmådde det,
emedan hon kände, att denna Önskan ej var Georgs.

Också Letsler besökte i dag för första gången Georgs
fartyg: för första gången var han gäst hos sin son.

Det lilla bordet för fyra personer stod färdigt.

I dag visade sig Elvira på sin mest förtjusande sida.
Icke undgick det henne, att Georg, åtminstone för en stund,
ej visade samma ledighet som i går, men hon hade en så
fin urskillning, då lidelsen icke undanskymde den, att hon

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:36:31 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/enspaj/2/0150.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free