Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 57 —
Torsten.
Böljeslagen blifva likgiltiga.
Richard.
Således, för att finna sanningen, måste man
afsäga sig all glädje, all skönhet, — allt som
har något värde i lifvet’J
Torsten.
Nå ja, — sanningen är dyrköpt, — men
sen har allt detta icke längre något värde. —
Då man väl förlorat det, märker man, att man
egentligen icke har förlorat något alls. Men
däremot har man vunnit något, den största, den
enda lyckan här i lifvet: friheten.
Richard.
Kallar du det frihet? — Och du ser icke,
hur du själf bundit dig till händer och fötter
med den illusionen, att du kan ställa dig utom
lifvet?
Torsten.
Säg — utom leken, — leken med ord och
känslor.
Richard.
Torsten, — Helena hade rätt, — vi två äro
motståndare.
Torsten.
Helena? — Har hon sagt det?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
