Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
106
Sig just bland dem en makt af nya viljor
Till verket, hvaruppå hans sinne rufvar,
Det verk, som är hans mandoms stora uppgift,
Det verk han fick i arf från gångna sekler, —
All verldens nya födelse till frihet,
Stadfästelsen af menskans rätt,
— Det verk, hvartill han än ej mäktig är,
Och derför oron i sin blick ock bär.
Ja, älska blott, som tron förstår att älska!
Och du skall se, hur i hans ögas dunkel
Sig rörer dock en kärlek lika varm,
Som den, som glödde i hans ungdoms dikter,
En kärlek, hvilken ej har ro, ej råd
Att sjunga blott och jaga idealet
Och vända tröttad med en suck tillbaka
Med fåfäng klagan öfver hvad som är;
— O, nej, en kärlek, som af sjelfva lifvet,
Af denna »arma, usla jämmerdal»
Vill skapa sig ett rike, värdigt menskan
Och dess tillkämpade begrepp om rätt,
Om sanning, frihet, skönhet — allt för alla,
— Ett rike, hvaruti en högre sång
Kan stämmas upp i frihetsfröjd en gång.
Se, hur han kämpar, se, hur han arbetar.
Hur jorden, hur dess varelser, dess alster
Uti det arbete, som är hans bön,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
