- Project Runeberg -  Judarna på svensk mark. Historien om israeliternas invandring till Sverige /
19

(1924) [MARC] Author: Eskil Olán
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

För att icke den judiska nationaliteten hos dessa förnäma köpmän skulle
väcka oro inom landet, synes man företrädesvis hava titulerat dem
»portugisiska ebréer», och det måste ju även erkännas, att de tillämnade
invandrarna voro av en helt annan art än de judar, som dittills gästat Sverige.

Att tanken på en dylik inflyttning kunde få insteg i vårt land under
ett tidevarv så rikt på skyddslagar gentemot både främmande religioner
och utländsk handelskonkurrens berodde på vissa detaljer i de finansiella
system, som härskade i Europa under 1700-talet, och vilka även funno
tillämpning i Sverige under frihetstiden.

Guldets makt.



Under den praktiska nyttans tidevarv — såsom man velat benämna
1700-talet — framträdde ett flertal olika nationalekonomer, vilka var och
en på sitt sätt sökte leda handel och näringar efter nya grundlinjer. Bland
de läror, som sålunda vunno insteg, intog det s. k. »merkantilsystemet» en
framstående plats och vann även en maktställning genom den store franske
finansministern Colberts åtgöranden.

Enligt detta system bestod ett folks välstånd uti rikedom på ädla
metaller, d. v. s. verkligt kapital, som i den allmänna rörelsen satte folket
i stånd att fylla sina behov och ytterligare utveckla handel och näringar.
För att öka denna metallfond ansågs lämpligt att förbjuda införsel av
sådana varor, som kunde tillverkas inom landet, och att hindra utförsel
av oarbetade råvaror. Export av färdigarbetade varor borde däremot
gynnas, emedan den tillförde landet en ökad kvantitet av ädla metaller.
Den omsorg, varmed man sökte bevara guldet och silvret inom respektive
länder, var även en direkt följd av både detta system och den allmänna
uppfattningen om dessa metallers internationella värde såsom bytesmedel.

Även i Sverige sökte man på allt sätt att öka den metalliska
nationalförmögenheten, och då ryktet spred sig om de portugisiska judarnas
rikedom, lockades man snart att söka vinna dessa stora kapital för Sveriges
näringsliv, — även med uppgivande av de betänkligheter, som ständigt
framställdes mot israeliternas inflyttning. Ända sedan Gustaf Adolfs dagar
hade man sökt stödja den svenska handeln genom att tid efter annan
inkalla ansedda utlänningar, och Louis de Geers exempel visade även vilka
fördelar, som kunde vinnas av en sådan inflyttning. En stor del av dessa
utlänningar hade, liksom judarna, varit av främmande trosbekännelse
(katoliker), utan att detta väckt någon större anstöt inom landet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 12:08:12 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/eojpsm/0019.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free