- Project Runeberg -  Judarna på svensk mark. Historien om israeliternas invandring till Sverige /
32

(1924) [MARC] Author: Eskil Olán
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

illustration placeholder
Gabriel Schlesinger, kantor vid synagogan i Marstrand.


Samma år hade regeringen medgivit judarna i Sverige nya rättigheter,
och under intrycket av den välvilja mot israeliterna, som förspordes inom
regeringen, biföll Gustaf III Marstrands judarnas anhållan, varvid dock
hyran för synagogan sattes till 50 rdr sp.

Denna synagoga stod under ledning av den överrabbin, som vid samma
tid förordnades för de fyra judiska församlingarna i Sverige, och vilken var
bosatt i Stockholm. Synagogan i Marstrand ägde nämligen icke någon
särskild rabbin, och gudstjänsterna förrättades istället av en kantor (s. k.
föresångare) i enlighet med det israelitiska bruket. Den förste kantorn
i Marstrand var Israel Abraham, vilken tillträdde befattningen år 1783
och efterträddes 1791 av kongl. privilegierade kattunstryckaren Gabriel
Schlesinger
, vilken 1782 inflyttat till Marstrand från London. Han var
född i Neisse i Schlesien, — därav namnet var taget — och dog 1821 i
Göteborg såsom kantor vid dess mosaiska församling. Schlesinger var en av
judarnas föregångsmän i Sverige och nedlade mycket arbete inom deras
församling, — bl. a. översatte han den israelitiska ritualen till svenska
språket.

Under senare delen av Porto Francotiden begagnade sig judarna i
Marstrand av en annan lokal för sina gudstjänster och inredde en synagoga i ett
hus vid Långgatan, vilket år 1794, då frihamnsrättigheterna indrogos,
inköptes av apotekare C. H. Bohlin. Den vid detta hus liggande trädgården bar
därefter i långa tider namnet »judehagen», och den har även sedan gammalt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 12:08:12 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/eojpsm/0032.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free