- Project Runeberg -  Judarna på svensk mark. Historien om israeliternas invandring till Sverige /
77

(1924) [MARC] Author: Eskil Olán
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

visserligen ganska visa i den tiden, då känslorna för samhällsplikterna voro
så inskränkta; de voro väl avpassade för en flock av människor, som skulle
först bildas till en nation, till en sådan nation, som skulle lära avsky för
avguderiets styggelser. Juden älskade sin nästa, men den nästan var
allenast hans medborgare. Detta nationella högmod och religionshat blev
djupt inpräglat uti folkets sinne. När de nu sedermera, då de icke
längre vistas ibland avgudadyrkare, hålla sig till bokstaven av de lagarna,
numera mest tjänande till en sköld för rabbinska sofismer, så avhända
de sig själva de dem tillkommande naturliga rättigheter. Judarna kunde,
såsom oss tyckes, förbliva judar och dock antaga ett riktigare begrepp om
de mosaiska lagarnas rätta förstånd, så som förnuftet och våra kristna
lärare det längst för detta funnit, helst de dessutom i våra stater icke
kunna efterleva så många mosaiska stadgar. På detta sätt torde till
äventyrs den ovannämnda svårigheten bäst hävas, som ock synes hava
förefallit Förf. alltför benig, emedan han söker hjälpa sig fram med den osäkra
grundsatsen, att varje religion angiver sina anhängare en slags vidrighet
emot alla de övriga i det var och en försvarar sitt företräde framför de andra.
Vi vela härifrån undantaga kristendomens verkliga sinne och i allmänhet
därjämte anmärka, att religionens politiska godhet och oduglighet ej en gång
bör dömas efter i deras böcker författade lärors överensstämmelse med
förnuftet och sanningen utan efter medborgarnas levnad.)

Människans frihet att dyrka det högsta väsendet på det sättet, som han
tror vara detsamma värdigast och behagligast, och söka ett annat livs
lycksalighet på den, efter dess mening, säkraste vägen hörer till de naturliga
rättigheterna, vilka han sig såsom medborgare förbehåller. (Staten föreskriver
härutinnan sina behärskare lagar, och skulle den icke för enskilda personer
kunna fasthålla, på vilka villkor de kunna vinna alla medborgerliga
rättigheter? Kväkaren Pen har stadgat, att den, som tror på en Gud, kan bliva
medborgare, och att den, som tror på vår Frälsare, kan vara berättigad till
ämbetens erhållande i staten. Denna högsta rätten kan staten icke
ifrånkännas. Politiken lärer dock så söka mildra särskilda religionssekters egna
grundsatser, att de icke mera bliva det stora samhället menliga).

Regeringen borde beflita sig därom, att försvaga verkan av judereligionens
osamhälleliga och förhatliga grundsatser, om den verkligen hyser sådana,
därigenom att den befordrade nationens allmänna upplysning och dess av
religionen icke beroende seders förbättring. (Detta har den bästa statskonst
ej ännu förmått åstadkomma, och hon kan det aldrig, emedan en sådan
allmän upplysning, som skulle verka sedernas förädling i alla stånd, aldrig kan
uppnås. Juden måste upphöra att vara jude, om någonsin den höga, den
sanskyldiga upplysningen tillfölle honom. Grundorsaken till de flesta
människors moralitet har alltid legat inom religionens gräns och bliver där
beständigt liggande).

Isynnerhet skulle åtnjutandet av medborgerlig lycksalighet och frihet
förjaga det osamhälleliga religionstänkesättet. Varföre skulle han hata
människor, som icke mera njuta några kränkande förmåner framför honom. (Jo,
emedan han är en jude, d. ä. ej avviker från sina lagböcker, stadgar och
rabbinska satser. De hava, som historien intygar, åtnjutit nog friheter; och de

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 12:08:12 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/eojpsm/0077.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free