- Project Runeberg -  Judarna på svensk mark. Historien om israeliternas invandring till Sverige /
93

(1924) [MARC] Author: Eskil Olán
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Moses och hans efterföljare voro icke blott religionsstiftare och
folkledare utan även praktiska män, som i detalj utformade judarnas
levnadsregler för nästan alla det mänskliga livets skiftande förhållanden. Den mosaiska
lagen innehåller ock en mångfald av praktiska råd och föreskrifter, vilka
ännu i vår tid hava sitt berättigande, ehuru en hel del av dem hänföra sig
till orientaliska levnadsbetingelser.

När judarna invandrade till Sverige vid 1700-talets slut, medförde de
även all den visdom, som ligger förborgad i den mosaiska lagen, och
deras dagliga liv kom därför att bära prägeln av de många bruk och
sedvänjor, som tillhörde den gamla israelitiska kulturen. En stor del av
dessa nedärvda seder äro av stort intresse, — icke minst då man tager i
betraktande, huru även vår svenska odling bevarar ett flertal traditionella
former av en liknande betydelse. Några av dessa urgamla judiska bruk
förtjäna därför att omtalas.

När judarna bygga hus.



När judarna omsider fingo rättighet att förvärva fastighet i Sverige och
att bygga egna hus, hände det stundom, att vissa ceremonier iakttogos, vilka
vilade på årtusendens hävd. Vid byggandet av ett nytt hus lät den rättrogne
juden sålunda inmura eller på annat sätt i byggnaden fästa ett litet rör, i
vilket han inneslutit en pergamentremsa å vilken orden i 5 Moseboks 6 kap.
4—9 v. voro skrivna. Röret sattes vanligen i portgången eller vid någon
dörr, och varje gång juden gick in eller ut brukade han vidröra eller kyssa
detta tecken. Dylika rör användas fortfarande hos våra rättrogna
judefamiljer och äro då vanligen fästade i dörrposterna mellan tvenne rum i
lägenheten.

Vid nybyggnader brukade man även till åminnelse av Jerusalems
jämmerliga förstöring lämna en liten del av huset ofullbordat eller möjligen
någon del av grundmuren. Denna defekt skulle sedan ständigt erinra
om kung Salomos praktfulla tempel, som grusats i ruiner, när Jerusalem
stormades.

I fråga om husens och rummens utsmyckning undveko judarna i
allmänhet bildornament och pelare samt skulpturer och relieffigurer. En
del gillade dock målningar o. d., men i avseende på porträtt och
människofigurer undvek man reproduktioner, vilka framställde hela
kroppsgestalter.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 12:08:12 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/eojpsm/0093.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free