- Project Runeberg -  Judarna på svensk mark. Historien om israeliternas invandring till Sverige /
106

(1924) [MARC] Author: Eskil Olán
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Den förste Kohanim Zedek i Sverige torde hava varit grosshandlanden Gumperl Hirsch,
som år 1776 inflyttade till Stockholm från Bützow i Mecklenburg, och vilken var en av de
ledande krafterna inom sin församling, bl. a. såsom dess föreståndare.

Denne Arons ättling vann stort anseende inom huvudstaden och hedrades även av Gustaf
III med vissa privilegier. Han var således en av Bellmans bekanta och inträdde år 1795 i Par
Bricoll, — den förste jude, som invalts i nämnda orden. Gumpert Hirschs hus står ännu kvar
vid Brunkebergstorg.

De judar, som bära beteckningen Kohanim Zedek hedras även efter
döden på så sätt, att ett särskilt tecken sättes på deras gravstenar,
framställande bilden av två händer. Den vördnad, som sålunda visas dessa
judar, grundar sig på den forna föreskriften, att Arons efterkommande
skulle utväljas till prästämbetet och leda gudstjänsten i templet.

De svenska judinnornas fruktsamhet.



Det var en gammal sed bland judarna att tidigt gifta sig, därvid de
lydigt följde Guds bud om att föröka sig och uppfylla jorden. Judarna äro
ett mycket fruktsamt folk, och trots alla förföljelser i forna dagar, då de
slaktades i hundratusental, hava de bevarat sin ställning i Europa och
tillväxa årligen i antal. Bland de första svenska israeliterna funnos många
exempel på stora familjer med 10—12 barn. De gynnsamma förhållandena
i Sverige befordrade även stiftandet av nya familjer, vilka sedermera grenade
ut sig till stora släkter. Ett märkligt exempel i detta avseende var den
gamle Pinches Henriques (sid. 27), vars efterkommande från 1750-talet
intill våra dagar uppgå till bortåt ett tusental personer, mestadels bosatta i
Sverige och Danmark.

En blick i de gamla papperen rörande våra första judar giver en
intressant inblick i deras äktenskapliga förhållanden och vittnar om den
ovanliga fruktsamhet, som var ett gemensamt drag hos judinnorna för hundra
år sedan. Man finner sålunda, hurusom Jacob Marcus i Norrköping hade
14 barn, från vilka en mängd familjer utgrenat sig under tidernas lopp.
Han överträffas dock av tvenne judiska affärsmän i Göteborg, vilka voro
kompanjoner och bebodde en fabrikslägenhet utanför staden. Deras
familjer bestodo av respektive 18 och 20 barn.

En orsak till de första judefruarnas barnrikedom låg framför allt i de
tidiga äktenskapen, och sedan följde ättlingarna i en löpande serie med
tämligen jämna mellanrum. I Stockholm fanns sålunda en judinna som
gift sig vid tolv års ålder och fick sin första son vid knappt fyllda tretton
år. Andra åter hade gift sig vid 14—16 års ålder, och det fanns judinnor,
som redan vid 18 år hade tre barn.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 12:08:12 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/eojpsm/0106.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free