Judarna på svensk mark. Historien om israeliternas invandring till Sverige / 116 (1924) Author: Eskil Olán Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

på högtidligheten. Senare på dagen inbjudes oftast omskäraren samt de
två personer, som buro och höllo barnet, till ett gästabud hos föräldrarna
i närvaro av släkt och vänner.

Återlösningen. (Efter Picard 1727.)

Omskärelsen bevarar bland judarna i våra dagar sin gamla religiösa
betydelse, men har samtidigt i praktiskt avseende utvecklats genom
införandet av blodstillande medel, renad bomull m. m. Förrättningen
har därigenom mera fått prägeln av en kirurgisk operation av sanitär
vikt.

Ett flickebarns frambärande i synagogan skedde helt naturligt under
enklare former, därvid modern — så snart hon åter kommit upp — själv
tager barnet med sig till kyrkan, varest rabbinen eller kantorn läser en
välsignelse över den nyfödda och giver flickan hennes namn. Denna enkla
ceremoni kunde även förrättas i hemmet allt efter föräldrarnas önskan.

Bland de äldre judarna förekom dessutom en gammal sed, som
likaledes grundade sig på en av den mosaiska lagens föreskrifter. När barnet
var en månad gammalt, bjöd fadern hem rabbinen till sig samt lade
barnet i hans famn såsom en symbolisk erinran om att den nyfödde tillhörde
Gud. Därefter skedde återlösningen, varvid fadern mot några riksdaler
ånyo fick sitt barn tillbaka.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>