Judarna på svensk mark. Historien om israeliternas invandring till Sverige / 130 (1924) Author: Eskil Olán Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

av församlingen med lägre stämma. I äldre handlingar bära de judiska
kantorerna titeln »föresångare» eller »magister», vilket även angiver deras
kyrkliga ställning under den tid, då de första mosaiska församlingarna ännu
ej hade råd att hålla rabbin. Till föresångare valdes ofta någon jude med
god sångröst oeh större kunskaper, varjämte kantorsbefattningen vanligen
utgjorde en bisyssla bredvid det civila yrket.

Förlåt, bakom vilken Thorarullarna förvaras i tabernaklet. (Nord. Muséet.)

De tio män av minst tretton års ålder, som ännu i dag fordras närvarande för
avhållandet av en judisk gudstjänst, bilda den bekanta minjan (»minja» antal), vilken anses
representera en församling (»edo»).

Man antager, att detta tiotal män skall åsyfta de tio budorden, eller att de skola vara
en efterbildning av de tio spejare, som sändes in i det förlovade landet för att sedan kunna
inberätta om dess förhållanden för det i öknen vandrande Israels folk.

På måndag och torsdag i varje vecka utvecklade judarna en större andakt
vid besöket i synagogan, därvid en del särskilda böner lästes, varjämte ett

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>