- Project Runeberg -  Judarna på svensk mark. Historien om israeliternas invandring till Sverige /
140

(1924) [MARC] Author: Eskil Olán
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Ljusfesten.



På den tjugofemte dagen i Kislev månad (december) börjar ljusfesten,
som fordom varade i åtta dagar. Denna högtid firas till minne av judarnas
stora seger under Judas Maccabeus, som slog assyrierna samt återinvigde
templet och avskaffade avgudadyrkan. Festen skall ävenså bringa i erinran,
huru Judit dödade judarnas fruktade fiende Holofernes.

Denna högtid ansågs ej vara fullt så religiöst betydande som de övriga
helgdagarna på året, och israeliterna ägde rätt att arbeta och driva affärer
under den vecka, som högtiden varade. De försummade dock ej sina böner och
psalmer, och på festens första dag tände de ett ljus i den stora staken, på den
följande dagen två ljus o.s.v. intill dess åtta ljus sista dagen tändes. Denna
urgamla sed, som givit högtiden namnet »ljusfesten», härleder sig från en
legend, som berättar, att då Judas Maccabeus återkom till templet efter att
hava besegrat fienden, fann han först ingen olja i lamporna i den stora staken.
Av en händelse anträffade man emellertid en liten kruka med olja, vars innehåll
kunde räcka för en natt, men genom Guds nåd blev oljan så dryg, att den
förslog för åtta nätters belysning.

Purimfesten.



Även denna högtid vilar på historiska traditioner och firas till åminnelse
av huru judarna befriades av drottning Ester och huru deras fiende Haman
kuvades. Israeliterna hedra minnet av dessa tilldragelser genom att göra
Purimhögtiden till en glädjefest, som varar i tvenne dagar, av vilka den första
räknas såsom särskild högtidsdag. Aftonen före helgens ingång begåvo de sig
under fasta till synagogan för att bedja, och till seden hörde då, att Esters
historia upplästes, varjämte den lyckliga befrielsen skildrades i en utläggning.
När Hamans namn förekom under uppläsningen, klappade judarna i
händerna till tecken på sina känslor vid minnet av segern över fienden.
Denna ceremoni upprepades även vid följande dags morgonbön.

I övrigt firades Purimfesten genom gästabud och ömsesidiga visiter,
därvid matvaror och presenter utväxlades. Husbönder och mästare hedrade sina
underlydande på ett liknande sätt, och en allmän förnöjelse rådde bland
judarna under de två dagarna.

Minnet av Jerusalems förstöring.



I våra äldre psalmböcker fanns en lång och dramatisk beskrivning över
Jerusalems jämmerliga förstöring, och denna skildring förklarar även de
känslor, varmed judarna bevara minnet av den stora katastrof, som bildade

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 12:08:12 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/eojpsm/0140.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free