- Project Runeberg -  Judarna på svensk mark. Historien om israeliternas invandring till Sverige /
161

(1924) [MARC] Author: Eskil Olán
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


I anslutning till föreskrifterna i 5 Mosebok beslöt det stora synhedrion
därjämte att förbjuda ocker, d. v. s. all oskälig och utsugande ränteberäkning,
vare sig judar sinsemellan eller mellan jude och kristen, enär ett sådant
förfaringssätt ansågs vara en styggelse inför vår Herre.

Såsom en allmän regel gällde, att samtliga folk voro bröder, och judarna
borde därför i sitt uppträdande mot andra trosbekännare utöva rättvisa och
barmhärtighet, såsom de heliga böckerna föreskriva. —

Napoleons kallelse hade riktat myndigheternas uppmärksamhet på
judarna, och samtidigt började folket i allmänhet att mera sysselsätta sig med
dessa främlingars förehavanden. En ökad vaksamhet gentemot israeliterna
visade sig även, och genom en kungörelse av år 1807 blev judarnas rätt att
resa omkring i landet något inskränkt, och de israeliter, som vistades i
landsorten längre tid än som tilläts i deras pass, skulle under bevakning återföras
till den stad, där de voro bosatta, — såsom judereglementet föreskrev.

Några år senare lämnades dock en viss frihet åt judarna att bosätta sig
på landsbygden, därvid K. M:t år 1811 utfärdade en ny förordning, som gav
vissa israeliter rätt att inflytta till Arvika köping, i den händelse de ägde god
frejd eller innehade det fordrade minimikapitalet av 2000 riksdaler specie.
I denna köping skulle de få anlägga fabriker samt driva handel och handtverk
i enlighet med reglementets föreskrifter.

Några månader senare utkom även en liknande kungörelse, som gav
judarna rätt att bosätta sig vid Töcksmarks kyrka i Värmland, där K. M:t hade
för avsikt anlägga en ny köping, — något som dock aldrig blev av.

Ehuru judarna sålunda i sin helhet sett fingo bedriva sina näringsfång
efter den gustavianska förordningen och stundom beviljades en del
personliga privilegier, undgingo de dock ej att så småningom beröras av de politiska
stormar, vilka skakade Europa under detta tidsskede. Gustaf IV Adolfs
avsättning, det nya statsskickets införande, kontinentalsystemet och Napoleons
störtande voro stora händelser, som ingrepo i det dagliga livet, och efter dem
följde en handelskris samt en politisk reaktion, som kullkastade lärorna från
år 1789.

Denna reaktion riktade sig i många länder mot judarna och vann även
insteg i Sverige, där borgerskapet inom kort öppnade en strid mot den
israelitiska handelsrörelsen. Borgerskapet hade närmast varit i tillfälle att följa
judarnas verksamhet, vilken de numera betraktade såsom skadlig för hela
landet; och vid riksdagen fördes denna fråga flera gånger på tal, intill dess
borgareståndet slutligen på allvar upptog striden mot den judiska nationen i
riket.

Vid 1815 års riksdag framträdde en representant för Sigtuna stad i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 12:08:12 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/eojpsm/0161.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free