- Project Runeberg -  Judarna på svensk mark. Historien om israeliternas invandring till Sverige /
168

(1924) [MARC] Author: Eskil Olán
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

kännare av rikets ekonomiska förhållanden. En tid senare utkom den av
Commerce Collegium utarbetade ordningsstadgan, vilken bl. a. förunnade
de svenska judarna följande nya rättigheter.

Judarna titulerades ej längre »judar», och man talade ej heller om den
»judiska nationen» i riket utan gav dem benämningen »mosaiska
trosbekännare» i officiella handlingar och betecknade delvis härigenom, att det
övervägande var den främmande religionen, som hädanefter skilde dem från
svenskarna.

Det gamla »bostadsbandet» bortföll, så att judarna fingo rätt att
bosätta sig i vilken stad som helst samt där upprätta synagoga, när antalet
mosaiska trosbekännare så tillät. På landsbygden fick dock en jude ej
köpa fast egendom utan K. Maj:ts tillstånd.

De bofasta och i Sverige födda judarna erhöllo i merkantilt hänseende
samma rättigheter som svenska näringsidkare, under det nyinflyttande
israeliter upptogos enligt den vanliga förordningen om utlänningar.

Genom denna förordning lämnades dock icke någon rättighet för judarna
att ingripa i den svenska statsförvaltningen, och de voro allt fortfarande
avstängda från rösträtt, ämbeten och riksdag, enligt grundlagens föreskrift.

En stormlöpning mot judarna.



Det nya judereglementet synes dock hava varit något förhastat, att
döma av den verkan dess utfärdande framkallade hos svenska folket.
Bläcket hade knappt hunnit torka på Commerce Collegii ordningsstadga, förr än
en politisk stormby drog fram över landet, urladdande sig mot judarna,
statssekreteraren Skogman samt — Carl XIV Johan, som nu påstods vara av
israelitisk härkomst i likhet med hans båda stridskamrater, marskalkarna
Soult och Masséna. Konungen hade nämligen alltid visat både hänsyn och
välvilja mot judarna, vilka i hans hemland blivit erkända såsom medborgare
redan under franska revolutionens andra år. Under den Grevesmöhlenska
fejden 1815 hade Carl Johan i tysthet tagit parti för judarna och torde
därvid hava letts av tanken på de ideal om frihet, jämnlikhet och broderskap,
som kännetecknade hans tidigare verksamhet såsom fransk soldat och
fältherre.

Anfallet mot judarna tilltog inom kort i häftighet över hela landet och
med anlitande av de gamla argumenten mot den främmande nationen, som
drev sin fördärvliga verksamhet inom landets gränser. Den samtida
dagspressen återspeglar den diskussion det nya reglementet väckt till liv, och
det märktes tydligt, att judarna fingo ett kraftigt mothugg. Opinionen mot

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 12:08:12 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/eojpsm/0168.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free