Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
110
ren tvar öter i mörker och trodde«sig inneslu-
ten i berget, men plötsligen stod bart ioid en
öppning i klippatt, bland några hallottbttskat·,
och såg nu himmelen stjernklat och hög btvälfi
toa sig östver landskapet. Nu igenkättde han
Zierlitto dal — han toar räddad.
Och det toar en Gudö engel som ledde ho-
nom genom berget — den toiigett har sedan
ingen menniskofot beträdt, den klyftan har se-
dan es menniskoöga sett. Men så stiger berät-
telsen Kessar Maximilian bles en stor och herk-
" lig furste, och slägte ester slägte wälsignade
honom söt det hatt lärde dö Martinstvand.
(Cfter Onkel Adam).
Atna.
Crefuö, konung i Lydien, toar en mäktig
herre och så rik, att han till och med sjelf icke
kliade sina skatter. Ottsä säger matt ännui
dag: tik som Cresus.
Mett oaktadt sitt östoerflöd toar Cresus att
beklaga. Hans enda son, banö älskade Atyö
etsar behäftad med ett det sorgligaste lyte: hatt
tur stum.
Den olycklige sadren hade icke försummat
nögot medel för att bibringa honom talsörmti-«
gan, denna den herrligaste gäst-ta, sotn Gut
giftoit menniskan. De« skickligaste läkare stött
de aflägsnaste länder bleftoo anlitade, men för-
göftoeö. Utyö hade toid ftmton öret ålder ött-
ltn icke uttalat ett enda ord.
Han toar dock icke dös, såsom stumma tvan-
ligen öro. Hau hade den finaste hörsel, mett
kunde ej uttrycka sig annorlunda iin med blickar
och tecken.
Deösa blickar och teckeit ttppenbnrade en sjal
stl god, ädel och eenl Atyo roar äftoeti älskad
as alla sottt omgäftoo honom. Hans mod och
«förstönd tooro östoer hanes st. Hari ölskade
ömt sitt far och hade ingen högre öttskatt ätt
den att göra honom till nöje-.
Hans far, seende honom begästoad med så
många talanger och sä mönga goda och älsk-
toiirda egenskaper, kilade så mycket större smile-
ta östoer hatts olycka. Ofta hände det att
han, ester att hastva emottagit betvis pli sin
sons ömhet, tviinde sig boet för att gesta.
Men Atys tröstade honom med sina ömma
smekningar, och hans blickar tycktes det-vid sä-
ga: «Aek, min olycka är icke utan bot; en
dag skall komma dö sonenö röst skall smekande
linda för sadeeno öra. Lätom oß hops-aste-
Och denna dag kom, men i ett sorgligt ös-
gonblick. ·
Ett förfärligt krig utbröt. Petsernas konung
Cyrus öftoerstviimmade Lydien med en ofantlig
hät. Cresuö marcherade i spetsen för sina
trupper sin fiende till mötes. San bles bo-
segrad, flydde och förföljdes linda till sin huf-
toudsiad. Der kämpade han emot de siendtlie
ga soldaterna som toille bryta sig ln i hans
palats; och Atyö toar toid hans sida, Atys
som, oaktadt sin ungdom, tappert stred, Olin
som icke ett ögonblick lemnade sin far och som
ästveu nu sökte att förste-ara honom. Men
" hivad förmådde han emot det stora .antaletk
Cresus blef kullkastad och en persisk soldat stör-
tade östoee honotn med sin hösda stridsny.
Wid denna syn utstötte barnet ett skri, ett
oartikuleradt skri, ett förfärligt tnen onyttigt
skri. Ack! om han hade kunnat tala, om han
hade kunnat säga att det toar konungens Dan
tvißte att Cyrus hade befallt att nian skulle
flotta konungens lis; ett ord skulle rädda hans
far och detta ord kunde han icke utsäga. Pan
söesökte genom teckett göra begripligt sör sol-
datett, att det toat konungen, som lög utsträckt
tvid hatts fötter; men i sin iftoee och i htointlet
gas denne rjsakt på dessa tecken, och höjde sin
arta för att slö till.
J detta ögonblick begäsioad med en nästan
öftoermenfklig kraft stöter Slin soldatens arm
tillbaka. idet-ad som nu föregick i gossens siöt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
