Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Cs
tvinna den helgelse, som Herren Gttd tissar och
Martin i sitt okunnighet kommit för att söka i
klostret. Hiir fick han erfara alldeles detsam-
ma, sottt dett store Aposteln Paulus, dii hatt
efter sitt religions strängaste parti lefde sont fa-
risese. Bådtt sökte genom sina gerningar blif-
tva heliga; och båda sökte det förgästoes. Lu-
ther satttt ingen satntoetsfrid ttti ttiigott as alla
sina försakelser eller mödor, och i känslan as
sitt shndfnllhet ttoittgades hatt att ttted Paulus
utropa: «Jag arma mensko, htoettt stall lösa
ntig af dettna sondens tropps–
Men Gnd lentttade hottottt icke i detta mitr-
ker. Äter påträffade hatt, blattd böckerna i
klostret, Listoets ljsts -— ttentligen ett bibel,
sont lått ter alldeles-obegagnad. Hatt läste
deti, så sttart hatt kunde ttndansthila något ö-
gonblick, och lärde derttr länga styckett, sotn
han sedatt tntder arbetet upprepade. Jn tnera
hatt lciste as Gttds rena och heliga lag, ju dju-
pare kände hatt sin syndfullhet. Hatt iakttog
alla möjliga påfliksa föreskrifter oeh tnnnkreglor
för att späta sig; han fastade, trasade och pi-
nade sitt kropp; hans ettda föda bestod ttti ett
bit sill och litet torrt bröd. Helgonens dagar,
och fastor och alla ntettsltiga förordningar iakt-
tog hatt på det noggrannaste. Alla de länga
latinska bönerna upprepade han troget pä de
dertill utsatta timmarna, och ont han någon
sang, sysselsatt tned läsning, för några minn-
ter glömde dent, så strassade hatt sig sjelf der-
före, genom att ibland för hela tveckor forsa-
ta all sdmm Doek sann han ttti allt detta in-
gett frid for sitt tvasnade oroliga fannoetez ty
det tvar menniskors, men icke Herrens
sotig till frälsning och helgelse.
PA detta sätt hade flere år förflutit, dä till
klostret i Erfurt lom en tunt man toid namtt
Staupitz, htoiltett sjels gött igenom samma er-
sarettheter sotu Luther. Sri sttart han inträd-
detsi klostret, blef hatt forn-tinad toid ästsnett
tttaf en af munkarne, en ting man af medel-
tniittig längd, som genom studerande, fastande
och natttvak hade bliftvit stl utmagrad, att de
htvaßa knotorna östver allt stncko fram. isms
ögott, htvilka sedan bleftvo genomträngande
sont ett salts, tooro tttt tunga och tttan all
glans, hans gåtts sorgsen, hatts blick dyster,
hela hatts utseende bar priigeln af djupt lidan-
de. Sädatt roar Luther pti denna tiden. —-
Stattpitz kände medlidande och talade toiittligt
med honom, och Luthers hjerta öppnade flg
för denna tviinliga röst och utgsöt sig för ho-
ttotn förtroendefnllt, såsom det alldrig för nö-
gottgjort det. Hatt outtalade för Stattpitz
den sjölsiingest hatt sände iiftotr sin syndfull-
het, samt alla fina fåfänga bemödanden att
komma till någon frid. ssDet iir alldeles for-
gäftoes,-« sade han, «att jag gör löften och.
fattar goda beslut, ty syndett iir dent alla ös-
neertniittig.« Stanpitz hade kommit till frid
på den tosg Herrett ntstakat, och denna bibelns
tviig trotsades hatt tttt Luther. Deras samtal,
sådd-ta de bliftoit stergiftta ttti Luthers lefnads-
historia , iiro mvcket lärorika, men tvi fä här
icke rttnt att meddela dessa-
Lilsont, när Moses efter. Gads befallning
upphöjde ortneu i öknen, de« ortustuttgtta och
fårade då blott behöfde se på denne. ornt för
att blistva helade, och säsottt uti den gamla
berättelsen otn kristens resa, kristens sondabörs
da föll bort så snart han fick sytt på korset,
så inträngde ttn ljuset i Luthers själ, och idet
han sög på Kristus allena, fatttt hatt slutligen
efter många strider den frid han få länge fitt-
gästoes sökt.
Han fortfor ifrigt att läsa sitt bibel, och an-
gelägen att- äftvett meddela andra de glada un-
derristtelsek hatt sjelf erhsllit, liit hatt sjelf in-
toiga sig till prest och företog till fots ett resa
för att predika uti ätftilliga ass den traktens
kyrkor och kloster. Pä ett af deßa resor-, kom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
