Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
uu
da och Cuba, och sederiwera fram mellan
Balama-öarne. Derigenom uppkommer ett
strömdrag, som slrväcker sin båge nära
300 mil emot Norden och sannolikt är or-
saken dertill, att man tillochmed vid Norri-
ges kuster och vid Orkadiska öarne ser
sådane producter komma simmande, smn
tillhöra nysenämnda sydligare länder, t. ex.
såkallude molukkiska bönor. = Äfven är
det sannolikt detta slrömdrag, som gör
att ved, hvilken floderna fört till hafvet,
flyttas längt bort. ända upp till Grön-
Denna ved
Sjöfa-
rande räka stundom genom detta siröm-
land, der intet träd växer.
bestär af hyarjebanda slags trän.
drag i fara; likväl urskiljes det Jätt af sitt
snabbare lopp, af sin indigoblå färg, och
isynnerliet genom thermometern, emedan
dess vallen har flera graders bögre lem-
peralur än det öfriga vattuet.
Bland hvirflar omtala vi blott den
förfärliga Malström vid kusten af Nor-
rige. Vattnet vänder sig traltformigt om-
kring + eu krets, hvars yllersta båge ut-
Midt å
denna hvirfvel stär en klippa, emot hyil-
(0
sd
gör mellan 2 och 3 svenska mil.
ken hafsfloden studsar med otrolig hälftig-
bet. Allt hvad som nalkas denna bvicf-
vel, trän eller farkoster, rycker den åt
sig, och rodrets verkan, styrmannens skick-
lighet och erfarenhet, uträtta deremot in-
tet. Naikas vid ebben ett fartyg denna
hvirfvel, så dansar det i början sakta om-
kring på de vida kretsbågarne, men ju
mera det iotlragas i allt trångare kretsar,
-Heox häftigare blir rörelsen, tills det slut-
ligen på en gång försvinner. Ej förr ån
efter 6 limmar förnyar sig detta uppträ-
fr. anrn då utliestas Gter allt med samma
Läftighet, brarmed det förut neitsväljdes.
Bullret af denna hvitfvel är faseligt. —
Att under vattnet finnas klippor med fle-
’ra olika toppar, från hvilka denna förfär-
liga hvirfvel till en del bör härledas, ter-
de ej kunna nekas, men det hela kan der:
igenom visst icke fullständigt. förklaras,
— På samma sätt, uemligen genom hafs-
hollnens ojemnheter, genom höjder och
berg och bergskedjor på djupet, förkla-
rar man äfven strömdragen någorlunda,
Ganska märkvärdigt är det, att på nå-
gra ställen, t, ex. vid Cuba, källor med
sött valten frambryta ytterst häftigt midt
utur saltsjön, flera mil ifrån land, med
sädan styrka, att smärre fartyg af deras
tryckning blottställas för kantring.
Sina ömnigaste, starkaste och för hela
den bebodda jorden mest välgörande rö-
velser får hufvet af de djur, dem det in-
nesluter, af hvilka finnas jemförelsevis
oändligt Nera än af landtdjaren, ech hvil-
ka. enligt en inrätlning som röjer den
högsta visket. nästan allu, ända till de
minsta kräk äro köttätamde, d. vv 6, lefva
af andra djur. — Att de lefvande varel-
sernas antal i hafvet är så mycket större
än på fasta landet miste vara en följd
redan deraf, att de förras förökning är så
Deraf t.
ofantliga mängd sill, hyaraf em enda fångst
utemordentlig stor. ex. denna
stundom levererar ända till 40.000 tun-
nor. — Cabiljo är visst icke någon unt-
märkt stor fisk, och likväl kan man stun-
dom i en enda räkna ända till 9 millio-
ner ägg. — Äfven smärre hafsdjur upp-
sliga, enligt gilliga ögonvillnen, i så o-
famtlig mähgd ur hafvets djup till dens
Yta, alt de deraf betäcka Aera qvadratmik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
