Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N-.o 2
EOS.
7
par strumpor jag hinner. läser för blinda
Johannes ocb de fyra gamla gummorna,
hvilka ej mera se väl ens med sina
glasögon: så lär jag mig ulantill mina vackra
hymner och så har jag den här sköna
boken, som mitt ständiga sällskap!"
svarade Maria med ett gladt leende, samt
lade sin hand på bibeln som låg bredvid
henne.
,.Men du är ännu så ung, Maria. Tycker
du ej att det är underligt att tänka, att
du möjligen en lång lefnad framåt
måste fora detta samina lif som nu?"
„Fröken Minni" sade Maria och säg
allvarsamt upp i Minnis ansigte. „Det
vore svårt ibland, men jag tror sà visst,
alt del är min fader som stält det så
för mig. Han såg, att jag måste få detta,
för att förbli hans barn. Jag tager mitt
lif alla dagar från han.* hand".
,.Du har rätt Maria. — Då du läst
denna bok skall jag gifva dig en annan.
Den där nva stickningen skall jag lära
dig i nästa vecka, då vi slutat med
bär-syllningen. Farväl till dess. — Ännu
måste jag fura lakrits och en ny skjorta åt
blinda Johannes, det skall ej taga många
minuter!" och Minni gick med lätta steg
uppför fattiggårdens trappor in i ett af
rummen.
Vid ett af fönstren satt blinda
Johannes och band på en nol. Hans glanslösa
ögon vände sig genast åt det håll,
därifrån Minni kom.
„Jag vet, att det är fröken Minni: hör
det på stegen, men hvilka äro med er?"
„Det är mina kusiner från staden. Jag
har hämtat dem hit för att visa dem en
glad. blind gubbe, som är instängd här".
,.Instängd, heh? Jag är instängd just
på samma sätt som lärjungarna, hvilka,
då dörrarna voro tillstängda, lingo se
Jesus stå midl ibland sig lör att gifva dem
sin frid. Ja. jag är en af Herrens glada
låuge: instängd med honom’1.
..Men säg oss nu Johannes, skulle ni
icke ändå hällre önska kunna se och
förmå vandra fritt omkring?"
Johannes upplvltade sina blinda ögon
mol himmelen och teg en stund.
„Jag måste tänka öfver saken först"
svarade han. ,,Nej, jag vill hällre gå
Hans väg. Johannes är säkrare i
mörker t ned Jesus än i ljuset titan honom,
och han vet bäst allting.
„Men Johannes, du kunde ju vara lika
god, om du kunde se".
„Jag tänker att det ej vore så. En
sak vet jag alldeles bestämdt, och det är
att Han aldrig misstager sig. Jag vill
ej önska annat än att ha det så, som
Han stält det lör mig. Jag kan icke se
er, kära fröken, och ingen annari häller.
Men jag kan se Honom, min herre och
frälsare. Och det är nog". —
På hemvägen voro alla tre tysta.
Minni förstod kusinernas känslor och var
glad öfver att de sågo så allvarsamma
ut. Om kvällen voro Almas ögon röda,
som om hon gråtit, men ingen frågade
henne om orsaken.
Ifrån den dagen märkte alla i Malmgård
en förändring hos de båda
stadskusi-nerna.
„Ser ni. kamraler". sade Oskar åt de
andra, då han slutat sin berättelse, „då
jag tänkte på huru jag haft det så godt här
i lifvet: hälsa, glädje, vilnner och fullt upp
af det jag kunnat önska mig ocli sedan
jämförde tnig med dessa tre fattiga och
blinda krymplingar, så förstod jag,
hvilken otacksam, syndig krabat jag varit.
Jag hade ej förtjänat att solen skinit på
mig. Hvarje gång ja*r slår upp mina
ögon om morgonen och ser Guds klara
sol, minnes jag blinda Johannes
glanslösaögon, och ofta midt under det
jagspringer och slår boll, kommer jag att tänka |>å
Maria i fattiggården. Herren Gud talade
till oss båda geuoin dessa människor,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
