- Project Runeberg -  Eos. Tidskrift för barn och barnens vänner/Organ för Lärareföreningen Hälsa och Nykterhet / År 1895-1896 /
3:3

(1853)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

N:ö 3

E O S.

/ li/ve! raxla sorg ock fröjd,
Men jag är allt i,i lika nöjd,
Den godt Guden lofvar jag,
Som skyddat mig i sommarns dag.

M

De två blinda tiggarne i Rom.

lf »et bodde en gång i Dom två blinda
+ tiggare, som om dagen stodo vid
gathörnen och bådo de förbigående om
en al mosa. Den ene ropade ständigt:
„Pen hvilken Gud hjälper, lian blifver i
sanning hulpcn". Den andre höll denna
tro på Gud för en dårskap och påstod,
att människorna, de rika och förnäma,
voro de bästa lyälparena. Hans ständiga
rop var altså: „Den som kejsaren
hjälper ban blifver i sanning hulpcn". Och
så gjorde de för hvarje dag. Kejsaren
hörde ofta detta rop och befalde en
bagare att baka ett stort bröd och fylla det
med guldmynt.

Detta med guldmynt uppfylda bröd
liit ban en af sina kammartjänare bära
till den tiggaren, som alltid anropade
hans hjälp. Då denne fick brödet i
handen och kände huru tungt det var sålde
han det till den andni tiggaren, så snart
hau trülTade honom. Denne gick hem
ined sitt bröd och 1 kunnen lätt tänka
eder, huru stor lians öfverraskning blef,
då han började skära brödet och däruti
fann alla guldpeagarne. Han tackade
Gud för hans nådiga hjälp och från den
dagen behöfde lian icke mera gå ut för
att tigga. Men don andra lortsatte sin
gång genom stadens gator och tigde
alljämt. Den förvånade kej»areu befalde
nu, alt man skulle föra den blinde
tiggaren till honom. Därpå Irågade han
honom: „Hvar har du gjort af det bröd,
jag nyligen sändt dig?"

„Dol har jag sålt till min vän, därför
att dot var så tungt och säkerligen icke
jäst så, som dot borde varit".

Kejsaren svarade honom: „Ja
visserligen, den Gud hjälper, han är i sanning
hulpen!" och han lät den blinde
tiggaren gå.

Mary Stern.

t

En slafgosses bön.

jn|å en missionär i Indien en dag gick
genom ett skolrum, såg ban en liten
slafgosse, sysselsatt med att bedja.
Missionären hörde honom säga: „0, Herre
Jesus, jag lackar dig därför, att du sändt
stora fartyg till mitt land och lillålit
ogudaktiga människor alt stjäla mig och föra
mig hit, att jag skulle få höra talas om
dig. Och nu. Herre Jesus, beder jag dig
om en stor ynnest: m& du behaga sända
ogudaktiga människor ined ett annat stort
fartyg och låta dem fånga min far och
mor samt föra dem till detta land, att de
må höra missionärerna predika, på dot
de uiå börja älska dig." Några dagar
diirefler. såg missionären gossen stå på
hafsstranden, seende mycket
uppmärksamt på, när fartygen kommo in. „Hvad
ser du efter, Tom?" „Jag ser efter oin
Jesus Kristus besvarar bön." Under två
års tid sågs Toui dag- efter dag stå på
hafsstranden, vaktande på hvarje fartygs
ankomst. En dag såg missionären gossen
springa rundl omkring, jublande af fröjd.
„Nå, Tom, hvad är det, som gör dig så
glad i dag?" „Jo, Jesus Kristus hörer
bön; far och mor äro med på det der
skeppet." Det var äfven så.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:49:32 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/eos/18951896/0019.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free