Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
o
E O S.
N:n 10
blomning, och vågorna lekte så gladt
kring de albeprydda stränderna.
Ingen längtade dock sä ifrigt efter
festen, som Lina. Då hon hade mycket
svårt att röra sig, och man hade lång
väg till kyrkan, hände det mycket sällan
att hon fick följa med sin mamma dit,
och nu var läsförhöret en fest, då man i
egen by fick höra talas om Jesus.
Dessutom kom alltid den snälla pastorn och
talade några väntiga ord till den ensamma
Lina. Ingen under då att hon ined
längtan och otålighet emotsåg den dagen.
Men Herren Jesus ville sätta henne på
ett hårdt prof. Ifuii visste nog att Lina
hadceu ful svart mask i sitt hjärta, en mask
som han ville att hon skulle bemöda sig
om att döda. Denna mask var afunden.
Det var dagen före läsförhörsdagen.
Linas mamma liade gått någonstädes ut
till byn, och tillsagt henne alt hålla vård
om de mindre syskonen. Men det gick
nu som ofta förr, Lina sal le sig att läsa
i en treflig bok, och lät de små roa sig
bäst de kunde. Då hon engång
händelsevis blickade upp från boken, såg hon sin
lilla syster ifrigt sysselsatt atl plocka
sönder en af heuucs mest älskade blommor.
Hastigt, kastande boken åt sidan, ville
hon skynda att rädda sin älskling, men
då fastnade kryckan fast uli matlau, och
hon föll omkull. Omöjligt all slippa upp.
Det sjuka benet var afbrutet ofvanom
knäet och omöjligt alt röra. Ko
grannkvinna, som inkom på hennes rop lyfte
henne upp i sängen, sade några ord till
tröst, och gick. Der låg nu Lina uti de
mest outhärdliga plågor, de små
syskonen stodo gråtande omkring sängen,
ingen kundo göra något för att hjelpa
henne. Då mamma inkom var der etl
skrik som ej kan beskrifvas; alla ville
berätta händelsen, alla ville visa alt de
ej voro skulden till olyckan.
Den nallen soiu nu följde, är omöjlig
all beskrifva. Då morgonen kom, hade
hvarken mamma eller Lina lillslutit
ögonen. Slackars Lina. Nu gäller del att
vara nöjd. I morgon är läsförhör, och
du som så ifrigt gladt dig åt all lå vara
med, ligger nu hjelplös här på plågornas
lëger.
Då modren med de små gått till
läs-förhörsgården, brast Lina i tårar. Hon
var ond på Gud som lät henne plågas,
på sin mamma som lemnade henne
ensam, hon afundades syskonen som kunde
springa omkring, det kändes som ville
hennes hjärta brista af smärta. Hvarföre
ack hvarföre skulle Gud straffa henne så
hårdt ? Var det då så slor svnd all läsa,
då tnamma bedt henne leka med de små?
Hade ingen gjort större synd, och likväl
förblifvit oslrälTad? Så brusade det inom
henne, och en stor bitterhet mot Gud
uppfyllde henues hjärta. Då föll hennes
blick på bibeln, som låg på en stol
bredvid sängen. Mekaniskt utsträckte hon
handen efter boken, öppnade den och
läste: „min son förakta icke din (aders
tuklan, och gil dig icke utöfver då du
näpses af honom. Ty hvem Herren
älskar den agar han och ban gisslar hvar
och en som han anammar ’. (Ebr. 12.)
En hel verld af nya stridiga känslor
stormade i hennes själ. Hon stig nu sin
stora synd och ovärdighet, och Jesu
förlåtande kärlek, och tårar, icke mera af
förargelse, utan af smärta strömmande
öfver hennes kinder. Den svarta masken,
hvilken reduu stuckit upp hufvudet, blef
kväfd, innan hon hunnil ulföra sill andra
verk. - Från denna slund begynte hon
alltmera kämpa emot, och försöka döda
densamma.
Flere långa veckor var Lina fäugslad
vid sängen. Men nu låg hon der tålig
och nöjd, ofta nog vaken hela nallen
kämpande med plågorna och den svarta
ormen, hvilken ännu ej var riktigt död.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
