Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:n 13
E O S.
8
saml framför allt kärlek (ill Herren
Jesus. som var så mild och ödmjuk af
hjärtat och förmådde göra Karl lik sig. Det
var med så märkvärdigt lätta steg Karl
nu gick till föräldrarna och önskade dem
godt nytl år. Han tyckte, att han hade
en stark vän vid sin sida, som skulle
hjälpa honom under det kommande året,
och att han därför så gladt såg detta emot.
Och så var det.
Min viin, du som läser delta — huru
har du emottagit del nya årel? Har du
legat på dina knän inför den starke
Hjälparen? — Den som skrifver detta har
försökt alla säll: endast detta ena duger.
Små och stora behöfva det; det är
aldrig för tidigt för barnet ; blir aldrig
gammalt för den åldrige.
En som försökt.
&
Sagokungen.
jP|agokungens bild har ännu icke varit
’ i „Eos" och som han just är kung i
det riket, hvilket alla Eosslukarne tycka
är det skönaste af alla riken, så få de
nu i tidningens första nummer för i år se
honom. Nog är det möjligt, att du, sotn
läser detta, sett hans bild annorstädes,
|y inte ens kejsarens portrält har så
många gånger varit i böcker och
tidningar. Men om någon af „Eos’" läsare,
isynnerhet en, som bor långt inne „i
landsorten", ej skulle sett det förut, så pryder
hans bild tidningens första nummer i år.
Jag säger inte hans namn, ty jag
tycker det är så onödigt. Alla Finlands
barn kiinna det. Nyfiken vore jag att
veta, om del finnes en enda gosse eller
flicka i Finland, som icke genast kan säga
del
Sagokungen fyllde för några dagar se-
dan 78 år. Dä reste många människor
till hans vai-kni „slotl" Björkudden vid
hafvets slrand för att lyckönska honom.
De hade med sig vackra „födelsedagskort",
må Ni tro, så fina, som just ingen annan
än en sagokung kan få. Vår store
konstnär, Albert Edelfelt, hade målat en tafla,
och en annan konstnär, A. Gebhard, en
annan som do förde med sig. Rafael
Hertzberg, han hvars porträK var i n:o 3 af
„Eos". hade skrifvit verser. Bland dem som
res(e dit vill jag omnämna en skara
flickor från finska fruntimmersskolan Tänk
huru lyckliga de voro, som lingo taga
sagokungen i handen och höra honom
säga vänliga ord! Dem komma de nog
ihåg länge, länge. Och så nöpo de visst
från kungens päls, som hänger i
lam-buren, några hår för alt sedan sätta
in dem i sina medaljonger. Jojo, det
skulle just varit likt flickor. Vet du
hvad jag gjorde, då jag första gången
såg kungen? Jo, vi voro en hel
bataljon flickor, som gingo på utfärd och hade
lått honom med. Vi voro så förtjusta
häröfver, att vi inte kunde gä ordentligt,
utan hoppade och skuttade som kråkor
af ideligaste glädje. Det var en sandig
väg genom en skog. Sagokungen gick
i spetsen; jag stnög mig alldeles nära
bakom honom och försökle sätta mina
fötter i hans fotspår. Det var inte något
lätt göra för en sådan vindtböjtel. Men
det lyckades. Hvad ville jag därmed?
Del kommer jag icke rätt ihåg,
antagligen att få någon liten, liten del af
honom, om ej annat, så att sätta foten på
samma ställe där hans varit. Men vet
du, hvàd jag Iror alt blef fötøden däraf?
Vi skola låtsa atl del är ön saga, och att
del gick med mig som i sagan. Jo,
sagokungen håller så innerligt at alla barn.
Den kärleken har alldeles genomträngt
hela hans varelse och strålar ul i aili
hyad han skrifvit. Och ser du, då jag sä
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
