- Project Runeberg -  Eos. Tidskrift för barn och barnens vänner/Organ för Lärareföreningen Hälsa och Nykterhet / År 1895-1896 /
17:6

(1853)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

fi

EOS.

N:u 17

plågorisen för människorna. Men jag
önskar, att I alla tre måtte bli
soldater i en armé, som kämpar mot en
mycket värre fiende än k ang Georg
och England."

„ Jag vet", ropade Fred, r knng
Alkohol !a

„Ja", sade fra Clark. „Kung
Alkohol bar dödat flera människor, förstört
flera hem, tagit flera fångar och
fördärfvat Hera själar än kung Georg och
kriget mot England."

„Ràfc linie; govär på axel; framåt,
marsch! Detta är nu en
nykterhet-armé", skrek generalen.

„lMti leken fun I leka bär inne",
sade fru Clark, „Jag kan lida
hvilket buller sora hälst af en
nykterhets-armé."

Och mamma såg helt lycklig på
sina tre nykterhetssoldater.

Kära läsare, sådana lekar hade
barnen i Amerika. Då vi få hit Hera
Hoppets Ilärar ocb mera arbete för
nykterhetens ädla sak. skola Finlands
gossar och flickor äfven leka sådana
lekar. Måtte den dagen snart komma!

tr

Del hon kunde, del gjorde hon.

LTn evaugelii förkunnare hade eu
1 * gång församlat omkring sig
barnen i sin församling. Han berättade
för dem om de hedniska folkens gudar,
huru somliga tillbedja trå- och
stenbilder, andra dyrka djur och ännu
andra dyrka floder eller tillbedja
solen som sin gud. Han sade dem att
de olyckliga hedniska föräldrarne ofta
döda sina egna barn, synnerligast de
små flickorna, på det de ej skola
nödgas besvära sig med deras uppfostran.

Under det han talade, gaf han akt på
en liten blek flicka med sjukligt
ut-»fiende, hvilkens ögon lyste af
deltagande och intresse, noder det, bon med
spänd uppmärksamhet lyssnade till
hans ord.

Slutligen visade predikanten barnen
små sparbössor, på hvilkas lock syntes
brokiga taflor, hvilka framstäJde
tilldragelser frän missionen i Indien. Han
erbjöd sig att utdela dem till de bland
barnen, som vore villiga att under det
nyss ingångna året hvarje vecka samla
litet penningar, på det man tnUte få
sända ut flere missionärer till
hedningarne. Då såg predikanten, huru den
lilla flickan slog armarne om halsen
på sin fader, som satt bredvid henne,
under det hon visade på sparbössorna
likasom både bon honom äfven gifva
henne en.

„Min käre vän," sade predikanten,
„vill ni hafva en sparbössa åt er lilla
dotter?"

Fadern tog emot henne och svarade:
„Ack, jag vet ju ioke om min stackars
lilla flicka någonsin kan få en slant
att lägga in däruti,"

Ett år hade förflutit A ter voro
missionsvännerna samlade, och nu skulle
sparbössorna också lämnas och öppnas.
Äfven den fattige smeden hade infunnit
sig, men denna gäng cusam; han bådo
under årets lopp förlorat sin hustru,
och för endast tvenne dagar sedan hade
ban begraft sin lilla dotter. Gråt&ude
framräkte ban sparbössan ooh sade:
„Här är missionssparbössan, som ni gaf
henne. Min kära lilla flicka bad mig
att hvarje vecka, dä jug varit nöjd med
henne. gHVa henne 5 öre att lägga i
sparbössan. Jag har ej någon gåug
behöft, neka henne sin fem-öring,
således skall nu tinnas 52 fem-ören i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:49:32 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/eos/18951896/0134.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free